Nytt nummer av Forskning om undervisning och lärande, 2016: 1, vol. 4

ForskUL presenterar i detta nummer fyra artiklar. Två artiklar handlar om matematikundervisning. Den ena gäller undervisning om rationella tal i åk 4 - den andra om hur högpresterande elever kan stimuleras och utvecklas längre i sitt matematiska kunnande. En tredje artikel behandlar religionsundervisningen på mellanstadiet med fokus på utveckling av elevernas förmåga att relatera religiösa rituella handlingar till centrala tankegångar. Den fjärde artikeln analyserar danspedagogers ämnesspecifika språk, som delvis bygger på en muntlig tradition och sker både verbalt och kroppsligt.

Volym 4, nummer 1, 2016

Redaktionell kommentar 2016: 1

av Ingrid Carlgren

Så kommer här äntligen ett nytt nummer av ForskUL med fyra artiklar om undervisning och lärande som vi hoppas ska vara intressanta också för lärare utanför de specifika ämnesområden artiklarna handlar om. Även om vi har haft ett stadigt ökande inflöde av artiklar är det fortfarande så att forskning med utgångspunkt i frågor och problem som lärarna tampas med är ganska sällsynt. Syftet med ForskUL är ju att publicera forskning av relevans för lärares arbete; forskning som kan bidra till att fördjupa förståelsen för olika delar av arbetet och som kan ge idéer och redskap för utveckling av undervisningen.

Matematik som teoretiskt arbete - utveckling av matematiska modeller för rationella tal i åk 4

av H Eriksson & I Eriksson

Decennier av forskning beskriver svårigheter och missuppfattningar som kan uppstå i den traditionella undervisningen med rationella tal; när tal i decimalform ska omvandlas mellan olika enheter eller när tal i bråkform ska urskiljas som delar av en helhet. Helena Eriksson och Inger Eriksson visar i sin studie hur en undervisning där eleverna gemensamt utvecklar en modell, för att beskriva vad som finns mellan de hela talen, gjorde det möjligt för alla elever att delta, diskutera och reflektera över rationella tal, trots att de inte hade tidigare vana att använda sig av vare sig algebra eller teoretiska modeller.

Tävling och acceleration för utveckling av matematisk förmåga - en analys av matematiskt begåvade elevers erfarenheter av stödjande verksamheter

av V Gerholm

Tidigare studier har visat att det långt ifrån alltid går bra för elever med fallenhet för ett visst skolämne, att de ofta inte presterar efter sin förmåga. Forskning har även visat att de löper en betydande risk att uppleva skolan som tråkig och ointressant om de redan behärskar det som de förväntas lära in. Verner Gerholm har undersökt hur matematiskt begåvade elever upplever olika stödjande verksamheter. Resultaten tyder på att läsa i en snabbare takt eller på högre nivå, eller tävla med jämnåriga i ämnet, upplevs av elever som särskilt sporrande med störst betydelse för den egna utvecklingen.

Från orsak till mening - att kunna relatera ritualer till centrala tankegångar inom olika religioner

av A-K Frisk

Inom religionsämnet för åk 4-6 ska elever kunna relatera konkreta religiösa uttryck till centrala tankegångar inom världsreligionerna. Anna-Karin Frisk har i sin studie undersökt vad detta kunnande innebär. Resultatet visade att innebörden kan förstås som att ritualen är en konsekvens av en central tankegång, eller att centrala tankegångar ger rituella handlingar mening. En slutsats av denna studie är också att en förmåga att kunna se betydelse i handlingar, att kunna se dem som symboliska, kan vara en ämnesspecifik förmåga i religionskunskap värd att utforska ytterligare.

Danspedagogers yrkesspråk

av B Sandström

Hur danskunskap förmedlas i praktiken, hur läraren sätter ord på det som sker och vad den vill uppnå, är inte så beforskat. Birgitta Sandström har undersökt danspedagogers yrkesspråk på gymnasiets estetiska program, inriktning dans. Hon visar att pedagogerna använder ett gemensamt ämnesspecifikt språk, oavsett genre, men att de även i stor utsträckning har ett personligt färgat sätt att förmedla sig till eleverna, både verbalt och kroppsligt. Undervisningen präglas av pedagogens egen erfarenhet och en tänkt publik används ofta som en del av inramningen.