Gå direkt till innehåll
ForskUL, volym 4, nummer 2, 2016
ForskUL, volym 4, nummer 2, 2016

Pressmeddelande -

Nytt nummer av Forskning om undervisning och lärande, 2016: 2, vol. 4

I det här numret publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling.

Redaktionell kommentar 2016: 2

av Ingrid Carlgren

"Det finns många tecken på att intresset för den praktiknära forskningen om undervisning och lärande växer. Under hösten fördelar Skolforskningsinstitutet för första gången medel för praktiknära forskningsprojekt. Konkurrensen är stenhård. Fler än hundra ansökningar uppfyller institutets krav på att forskningen ska ske i samverkan med skolorna och mer än hälften av dessa har av beredningsgruppen bedömts ha hög kvalitet. Men endast ett fåtal av projekten kommer att få del av de högst 18 miljoner som finns att dela ut." 

Artikeln som pdf

Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande gymnasieelever gör när de läser

av Y Hallesson

Att arbeta med elevernas lässtrategier, som ett sätt att förbättra deras läsförståelse, har blivit allt vanligare. Yvonne Hallesson har i sin studie frågat elever med mycket god läsförmåga hur de gör när de läser, för att skapa en bild av effektiva lässtrategier. Resultatet visar att dessa elever använder flera olika strategier, men också anpassar sig efter både typen av text och vilken kunskap de söker i texten. Artikeln diskuterar att undervisning i lässtrategier bör knytas till konkret textläsning och relateras till innehållet.

Artikeln som pdf

Frågan som didaktiskt vertyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7

av A Varga

Elevers läsutveckling och läsintresse främjas av att ställa frågor till texter de läser. Anita Varga har undersökt hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess, som att läsa på, mellan och bortom raderna i en text. Hon har studerat boksamtal i två klasser, årskurs 6 och 7, och använder sig av begreppet textrörlighet, för att beskriva förmågan att interagera med texten och därmed öka sin förståelse. Artikeln diskuterar behovet av ett systematiskt och kontinuerligt tillämpande av frågeställandet som didaktiskt verktyg.

Artikeln som pdf

Berättarteknik i elevberättelser från tidiga skolår

av A Nordlund

Elever i årskurs 3 ska kunna skriva berättelser med tydlig handling. Anna Nordlund har studerat hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet. Trots att de elever som inte använder subjekt och predikat årskurs 1 utvecklar sitt ordförråd och sin satsbyggnad kommer de inte upp i samma utgångsläge som de starkaste eleverna hade redan i årskurs 1. I sin artikel lyfter hon olika utvecklingsområden för undervisning i skrivande av berättelser i tidiga skolår.

Artikeln som pdf

Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv

av D Fatheddine

Tystläsning och högläsning är två vanliga aktiviteter i undervisning av skönlitteratur. Djamila Fatheddine visar i sin studie hur två lärare använder 'kroppslig hållning' på olika sätt i sin undervisning. Hon har studerat hur de rör sig i klassrummet, hur de står, vad som sägs och hur det sägs. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen. Lärarna i studien förmedlar olika receptionsteoretiska 'hållningar' i olika situationer till eleverna, med hjälp av sina rörelser och hur de positionerar sig i klassrummet.

Artikeln som pdf

Forskning om undervisning och lärande

Forskning om undervisning och lärande är en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning. Artiklarna är granskade inom ramen för peer review-förfarande. Skriften är helt på svenska och öppen för alla. Artiklarna finns endast elektronisk, nedladdningsbara i fulltext som pdf-filer.

Skriften ges ut av Lärarstiftelsen i samverkan med Lärarförbundets vetenskapliga råd och Lärarförlaget.

ISSN 2001-6131

Ämnen

Kategorier


Lärarstiftelsen förvaltar Sveriges Allmänna Folkskollärarförenings tillgångar. 

Lärarstiftelsens uppgift är att förvalta tillgångarna, vårda konst, inventarier, arkiv och bibliotek och genom stipendier, bokprojekt, utställningar mm stödja aktiviteter som främjar läraryrkets utveckling och lärarnas deltagande i det offentliga samtalet om skolan. 

Ledstjärnan är att främja lärares deltagande i sin egen yrkesutveckling, vilket är en viktig del i yrkets professionalisering och för makten över yrket. Dessutom ska stiftelsen öka kunskapen om läraryrkets historiska utveckling samt om skolans historia. 

Kontakter

Helena Mehra

Helena Mehra

Presskontakt Press och kommunikation 08-737 65 65

Relaterat innehåll

Lärarstiftelsen finns för dig som är lärare. Vi vill att fler lärare ska ha möjlighet att utveckla sig i sitt yrke och vi vill bidra till att stärka professionen i sin helhet. Det gör vi genom att dela ut stipendier, stödja pedagogisk forskning och genom olika typer av samarbeten och projekt.

Lärarstiftelsen finns för dig som är lärare. Vi vill att fler lärare ska ha möjlighet att utveckla sig i sitt yrke och vi vill bidra till att stärka professionen i sin helhet. Det gör vi genom att dela ut stipendier, stödja pedagogisk forskning och genom olika typer av samarbeten och projekt.

Lärarstiftelsen bildades 1967. Uppdraget var att förvalta tillgångarna från SAF, Sveriges allmänna folkskollärareförening. SAF, som i sin tur bildades 1880 och redan från starten ägnade sig åt skolans utveckling, yrket och undervisningen. SAF är en av många föregångare till det som sedan blev Sveriges Lärare.

Lärarstiftelsen
Box 38102
100 64 Stockholm
Sverige