Skip to main content

Dålig ”sophantering” kan förklara Alzheimers

Pressmeddelande   •   Okt 02, 2012 09:15 CEST

Bristfällig sophantering i hjärnans nervceller kan ligga bakom Alzheimers sjukdom. I stället för att lösas upp, ansamlas skadligt proteinskräp som orsakar celldöd. Att förstärka renhållningssystemen är en möjlig strategi för att stoppa sjukdomens framfart.

Två numera välkända proteiner, beta-amyloid och tau, står i fokus för all forskning kring Alzheimers. Vid obduktion av döda patienter hittas de i stora mängder i nervcellerna. Nu visar studier vid Linköpings universitet att två renhållningssystem i cellerna har en nyckelroll i utvecklingen av sjukdomen.

– Båda dessa system – proteasomen och lysosomen – verkar vara skadade hos Alzheimerpatienter, säger Lotta Agholme, doktorand i geriatrik som nu lägger fram sin doktorsavhandling.

Proteasomen är en ”tunna” med uppgift att fånga in begagnade proteiner och tugga dem i bitar. Lysosomen är en bubbla med sura enzymer som löser upp bland annat skadade proteiner. I en frisk hjärna fungerar det hela som ett kretslopp där olika beståndsdelar ständigt bryts ned och återanvänds.

I en cellmodell kunde Linköpingsforskarna studera vad som händer när de två systemen sätts ur spel. När de tillsatte ett ämne som hämmar funktionen hos proteasomen, ledde det till flera av de kända sjukliga förändringarna vid Alzheimers sjukdom: ansamling av proteinet beta-amyloid, skadliga förändringar av proteinet tau och en försämrad transport längs nervcellernas utskott.

I laboratoriet skedde dessa toxiska förändringar på några dagar, ett förlopp som kan ta flera år i den mänskliga hjärnan.

Forskargruppen har också för första gången visat hur giftigt protein kan skickas vidare från en nervcell till nästa via de utskott som förbinder celler med varandra. På så vis sprids ”smittan” vidare i hjärnan.

Ett möjligt händelseförlopp kan vara att nervceller som får för mycket beta-amyloid – till exempel för att renhållningen inte fungerar – försöker bli kvitt det genom att skicka det vidare till en cell i grannskapet.

Hittills har sökandet efter en behandling mot Alzheimers främst inriktats på att stoppa bildningen av beta-amyloid.

– Det vore intressant att undersöka om en förbättrad funktion hos proteasomen och lysosomen kunde vara en alternativ strategi, säger Lotta Agholme.

Avhandling: The involvement of clearance pathways and neuron-to-neuron transmission in Alzheimer’s disease, Linköping University Medical Dissertations No 1317. Den läggs fram vid disputation fredag 5 oktober 2012 kl 13:00 i Nils-Holger-salen, Campus US, Linköping. Fakultetsopponent är professor Gunnar Gouras, Lunds universitet.

Kontakt:
Lotta Agholme 010-1031500, 070-5533308, lotta.agholme@liu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera