Lovande fynd för tidig Alzheimerdiagnos

Om Alzheimers sjukdom i framtiden ska kunna behandlas så krävs en tidig diagnos, vilket ännu inte är möjligt. Nu har forskare vid bland annat Linköpings universitet identifierat sex proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas som markörer för sjukdomen.

Alzheimers orsakar stort lidande och leder idag hundraprocentigt till döden. När symtomen börjar uppträda har nedbrytningen av hjärnceller redan pågått i tio år eller mer. Idag finns ingen behandling som kan stoppa den processen.

De flesta forskare är nu överens om att en orsak till sjukdomen är giftiga anhopningar, plack, av proteinet beta-amyloid. I en frisk hjärna rensas cellerna från sådana överskottsprodukter genom lysosomerna, cellernas ”sopstationer”.

– Hos de Alzheimerdrabbade händer något i lysosomerna som gör att de inte klarar av att ta hand om överskottet av beta-amyloid. De blir då fulla med skräp som normalt ska brytas ned i sina beståndsdelar och återanvändas, säger Katarina Kågedal, docent i experimentell patologi vid Linköpings universitet. Hon har lett den studie som nu publiceras i tidskriften Neuromolecular Medicine.

Forskarnas hypotes var att dessa förändringar i hjärnans lysosomala nätverk kan avspeglas i ryggmärgsvätskan, som omger hjärnans olika delar och dräneras ned i ryggraden. De undersökte ryggmärgsprov från 20 Alzheimerspatienter och lika många friska kontrollpersoner. Screeningen inriktades mot 35 proteiner som är förknippade med det lysosomala nätverket.

– Sex av dessa var tydligt förhöjda hos patienterna, och ingen av dem var tidigare kända som markörer för Alzheimers, säger Katarina Kågedal.

Hennes förhoppning är att gruppens fynd ska kunna bidra till tidig diagnos av sjukdomen, vilket i ett första steg är nödvändig för att kunna starta pålitliga kliniska prövningar av läkemedelskandidater. Men kanske kan de sex lysosomala proteinerna också vara ”drug targets”, det vill säga måltavlor för att utveckla läkemedel.

– Det kan handla om att förstärka skyddet mot plackbildning eller att reaktivera lysosomerna så att de klarar av att bryta ned placken, säger Katarina Kågedal.

Studien genomfördes på 20 avidentiferade, arkiverade ryggmärgsprov och resultaten bekräftades därefter på en lika stor, oberoende uppsättning prov. Alla tillhandahölls av Laboratoriet för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Artikel: Lysosomal network proteins as potential novel CSF biomarkers for Alzheimer’s disease  av A. Armstrong, N. Mattsson, H. Appelqvist, C. Janefjord, L, Sandin, L. Agholme, B. Olsson, S. Svensson, K. Blennow, H. Zetterberg och K. Kågedal. Neuromolecular Medicine online 8 oktober 2013.

Bild: Mänsklig nervcell (neuroblastomcell) med cellkärnan i blått, beta-amyloid som röda aggregat inuti grönfärgade lysosomer. Foto: Lotta Agholme.

Kontakt:
Katarina Kågedal, docent, 010-1031525, 0739-801896, katarina.kagedal@liu.se http://www.liu.se/forskning/foass/katarina-kagedal?l=sv