Skip to main content

Arktiskt samarbete inom 3D-printing av metallprodukter

Pressmeddelande   •   Nov 15, 2017 06:01 CET

Med hjälp av en ny samarbetsplattform, delvis webbaserad, ska företag i den arktiska regionen bli bättre på att samarbeta inom 3D-printing av metallprodukter. Det är en tillverkningsmetod som minskar miljöpåverkan och tillverkningskostnader för företag. Samarbetet koordineras av Luleå tekniska universitet där även universiteten i Uleåborg och Tromsö deltar.

– 3D-printing för metaller är en spännande teknik som redan funnits i många år, men det är först nu tekniken mognat och därför kan bli lönsam för företagen, säger Jan Frostevarg, forskare i produktionsutveckling, vid Luleå tekniska universitet, och den som leder projektet C3TS – arctic platform to Create, 3D-print, Test and Sell.

Den nya samarbetsplattformen handlar om att företag ska kunna skicka sina ritningar till andra deltagare i nätverket som sedan tillverkar produkten, genom 3D-printing. Det kan exempelvis gälla reservdelar eller lågvolymstillverkning av kompletta metallprodukter för tillverkande företag. Alla projektmedlemmar kommer att få varsin produkt anpassad för och tillverkad genom 3D-printing. Vad som avgör valet mellan 3D-printing av metallprodukter och traditionell tillverkning är flera faktorer.

– Det handlar mycket om produktionsvolym, leveranstid och produktionskomplexitet. 3D-printing har en fördel vid små volymer, leveranstiden blir kort och det går att tillverka komplexa strukturer som annars hade varit omöjliga att göra. En viktig aspekt är att det går att istället för att tillverka flera delkomponenter som sätts ihop, istället ”skriva ut” en komplett produkt, säger Jan Frostevarg.

Samarbetsplattformen för 3D-printing i Arktisområdet är ett Interreg Nord projekt med en budget på cirka 10 miljoner. Förutom att koordinera projektet, deltar Luleå tekniska universitet i egenskap av processutvecklare. Den teknik för 3D-printing som främst kommer att appliceras i projektet kallas för SLM (Selective Laser Melting).

– SLM innebär att ett lager med metallpulver läggs längst ned på en platta, sedan används laser (eller elektronstråle) för att smälta strukturen. Överflödigt material stryks bort och proceduren upprepas tills komponenten är klar. Vi kommer att studera processen djupare för att bättre förstå processmekaniken och därigenom möjliggöra förbättring.

En annan viktig aspekt av projektet handlar om att lära sig hur man designar metallprodukterna för att få mest nytta av den nya teknologin. Det är viktigt att känna till designkriterier för att skapa produkter som håller mekaniskt i drift. Den delen leds av Uleåborgs universitet. Tromsö universitet ansvarar för att utveckla nya affärsmodeller och strategier. Dels kommer de att skräddarsy affärsmodeller till företagen i projektet, dels kommer de att ta fram generella riktlinjer för ytterligare företag som vill ansluta sig till samarbetsplattformen. I februari 2018 är det tänkt att den första versionen av plattformen ska vara klar.

– I det första steget i projektet kommer vi att kontakta företagen och bygga nätverket samt ta fram en palett av olika kommunikationsverktyg. Vi kommer att utgå från företagens behov och ta reda på hur de vill samarbeta. Det är inte så många företag i den arktiska regionen som producerar samma saker, så den interna konkurrensen blir inte så stor. Vi kommer att skapa olika moduler så att företagen kan fokusera på de delar som är intressanta för dem.

Kontakt: Jan Frostevarg, forskare inom produktionsutveckling vid Luleå tekniska universitet, 0920-491675, jan.frostevarg@ltu.se

Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1700 anställda och 15 000 studenter. Läs mer på www.ltu.se eller följ oss på Twitter: @ltunyheter

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera