Egenvård i fokus för ny forskning

Vad gör att en del personer i högre grad än andra avstår från att söka vård vid lindrig sjukdom, utan i stället litar till egenvård? Och vad har naturen för inverkan på vår hälsa? Detta kommer att studeras i ett pilotprojekt vid Luleå tekniska universitet.

– Vi vet att äldre personer i glesbygd i mindre utsträckning söker vård för lindriga sjukdomar som halsont och förkylningar. Tillgång driver efterfrågan och människor i stora städer söker mer vård, trots att de inte är sjukare. Vi vill studera vad personer som tar till egenvård har för strategier, hur de hanterar och lindrar symptom. Med den hårda press som är på sjukvården så behövs den här forskningen. När resurserna är begränsade måste de med störst medicinskt behov gå först, säger Silje Gustafsson, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, och tillägger:

– Det är väldigt viktigt om vi kan ta tillvara på kunskap som människor i glesbygd besitter och sprida vidare till andra delar av Sverige. Det här är kunskap som riskerar att försvinna med äldre generationer, men vi hoppas att vi kan föra strategier vidare till dagens unga.

Naturen för att främja hälsa

En annan del i pilotprojektet ”Egenvårdspraktiker i norrländsk glesbygd” är att studera hur människor använder naturen för att främja hälsa. Silje Gustafsson och Päivi Juuso, också hon forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, kommer att göra intervjuer med personer boende i den norrbottniska glesbygden, bland annat i och kring Korpilombolo i Pajala kommun.

– Vi är Sveriges nordligaste universitet och i människorna i vår region har nära tillgång till naturen. Vi vill veta hur de använder den och vad den betyder för dem. Min tidigare forskning visar att kvinnor som lever med smärta hittar styrka i naturen. Det är intressant att se vilka strategier människor har för att bevara sin hälsa och om naturen ingår i dessa strategier, säger Päivi Juuso.

1177 ersätter traditionella nätverk?

De båda forskarna konstaterar att det finns en tydlig genusaspekt kring egenvård – oftast är det kvinnan i familjen som tar ansvar för frågor som rör familjens hälsa.

– Jag är nyfiken på om 1177 håller på att ta över funktionen som kanske en mormor eller andra traditionella, kvinnliga nätverk hade förut, säger Silje Gustafsson, som är noga med att poängtera med att det även kan finnas negativa sidor med att förlita sig på egenvård.

– Det kan bottna i en misstro mot sjukvården. I vissa fall kan det även leda till att man får felaktiga råd av någon som inte har tillräckliga kunskaper.

Kontakt:
Silje Gustafsson, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, tel 073-83 05 357, e-post: silje.gustafsson@ltu.se.
Päivi Juuso, forskare i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 38 97, e-post: paivi.juuso@ltu.se.

Den bifogade bilden får användas fritt i redaktionella sammanhang. Foto: Luleå tekniska universitet.