Skip to main content

Gröna obligationer och klimatobligationer kan bli effektivare

Pressmeddelande   •   Jun 29, 2018 11:01 CEST

Marknaden för gröna obligationer har växt explosionsartat och investerare efterfrågar gröna projekt i allt högre grad. Men i dag saknas ett gemensamt nordiskt ramverk för gröna obligationer, vilket nu ska studeras i ett nytt forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet.

Gröna obligationer och klimatobligationer är obligationer där kapitalet går till miljö- och klimatprojekt. Projekten kan till exempel handla om nya tekniker för minskade klimatutsläpp, vattenrening eller mer miljövänlig infrastruktur.

– Enligt EU-kommissionen behöver vi investera ungefär 180 miljarder euro i energieffektivitet och förnybar energi för att uppnå EU:s klimatmål 2030. Att mobilisera privat kapital för att finansiera hållbara investeringar är av avgörande betydelse, säger Kristina Forsbacka, industridoktorand i rättsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och advokat med mångårig praktisk erfarenhet av internationella klimatfinansieringsavtal.

Det nya forskningsprojektet "Climate finance and sustainable finance. A legal analysis of contractual terms and conditions for climate bonds and green bonds; focus on the financial markets in the Nordics" löper över två år och finansieras av Nasdaq Nordiska Stiftelse, Nordiska Investeringsbanken och Folksamgruppen.

Granska möjlig standardisering

Syftet med projektet är granska och analysera marknadens olika ramverk för gröna obligationer.
– Dessutom kommer jag att analysera hur EU:s ramverk och andra organisationers rekommendationer kan implementeras, samt om samordning och standardisering är möjlig, säger Kristina Forsbacka.

I dag finns olika ramverk för gröna obligationer och klimatobligationer som är framtagna av marknadsaktörerna, där de nordiska länderna har legat i framkant. EU-kommissionen presenterade nyligen förslag på nya regler om förbättrad information och öppenhet, till exempel vilka skyldigheter och upplysningskrav företagen ska ha gentemot investerare. Men det är fortfarande oklart vilka de juridiska kraven är för att få kalla en obligation för grön. Det gör att marknaden inte fungerar så smidigt som den skulle kunna. Ramverken behöver bli tydligare, även för att säkerställa att det som marknadsförs som grönt faktiskt är det.

– Enligt Parisavtalet ska finansiella flöden styras mot klimatvänliga projekt för att minska utsläppen av växthusgaser. Om vi ska uppnå de högt ställda klimatmålen och en hållbar miljö måste en omställning av de finansiella flödena ske. Därför är den här forskningen viktig, säger Kristina Forsbacka.

Vid frågor, kontakta: Kristina Forsbacka, jurist och industridoktorand vid Luleå tekniska universitet, tel 0738-01 90 88, e-post: kristina.forsbacka@ltu.se.


Mer om studien:

Forskningsprojektet "Climate finance and sustainable finance. A legal analysis of contractual terms and conditions for climate bonds and green bonds; focus on the financial markets in the Nordics" löper över två år. 

Projektet finansieras av Nasdaq Nordiska Stiftelse, Nordiska Investeringsbanken och Folksamgruppen, som tillsammans med institutionella investerare som Andra, Fjärde och Sjunde AP-fonden samt Alecta också utgör referensgrupp.
Forskningen sker i samarbete med Stockholm Sustainable Finance Centre, ett samarbete mellan Stockholm Environment Institue (SEI) och Handelshögskolan i Stockholm (SSE).
Handledare är Malou Larsson Klevhill vid Luleå tekniska universitet, som var huvudsekreterare i regeringens utredning om gröna obligationer (SOU 2017:115), och Stefan Lindskog, ordförande i Högsta domstolen.

Om den gröna obligationsmarknaden:
Världsbanken emitterade den första gröna obligationen 2008 med hjälp av SEB för att finansiera projekt i utvecklingsländer. Nasdaq Stockholm lanserade en av de första marknaderna för gröna obligationer 2015. I dag är marknaden den andra största i världen med utgångspunkt från antalet gröna listade obligationer. Många pensionsbolag och fondbolag investerar i dag i gröna obligationer.

Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1600 anställda och 15 000 studenter. Läs mer på www.ltu.se eller följ oss på Twitter: @LTUniv

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.