Lärare missnöjda med arbetsvillkor

Det finns ett utbrett missnöje i den svenska lärarkåren med arbetsmiljön, inte minst villkoren för kompetensutveckling. Fyra av tio lärare funderar på att byta jobb, visar en ny rapport från Luleå tekniska universitet, där en enkätundersökning med nära 2400 svenska lärare ingår.

– Vår studie bekräftar det som är känt sedan tidigare: att en stor andel av lärarna upplever att de har en dålig arbetsmiljö och i det dåliga villkor för kompetensutveckling. Det är väldigt viktigt att huvudmännen funderar kring hur lärarnas arbete leds och organiseras, inte minst eftersom vi har ett stort behov av nya lärare i Sverige, säger Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Den nya rapporten från Luleå tekniska universitet, ”Lärares arbetsvillkor i kontexten av marknadisering, privatisering, val och konkurrens”, baseras på en enkätundersökning med ett riksrepresentativt urval av gymnasielärare.

Använder fritid för kompetensutveckling

2388 gymnasielärare har besvarat enkäten och resultatet visar bland annat att:

• Nya lärare upplever brister i introduktionen till yrket. Nära två tredjedelar uppger att de inte haft tillgång till mentor när de började sitt arbete som lärare.
• Hälften av lärarna uppger att de arbetar på kvällar och veckoslut för att hinna med, och att de sällan eller aldrig hinner med arbetet inom den reglerade arbetstiden.
• Det finns ett stort missnöje med vilken kompetensutveckling arbetsgivaren erbjuder; bara ungefär var femte offentliganställd lärare anser att arbetsgivaren erbjuder tillräcklig kompetensutveckling. Bland friskoleanställda lärare är andelen något högre, ungefär 40 procent är nöjda där.
• Två tredjedelar av lärarna använder sig av sin fritid för att tillgodose behovet av kompetensutveckling.
• På frågan ”vill du för närvarande byta jobb” svarar 40 procent ja.

– Kraven på lärarna är höga, samtidigt som de upplever en låg grad av stöd från arbetsgivaren, konstaterar Karolina Parding.

Ett syfte med studien var att undersöka skillnader mellan kommunala och fristående skolor vad lärarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö. Men några större sådana skillnader kunde forskarna inte se.

– Det stora resultatet är att arbetsvillkoren tyvärr uppfattas som ganska jämndåliga. Ett område där det skiljer sig är rektors stöd i det dagliga arbetet. Där verkar friskolorna vara bättre, säger Karolina Parding.

Påtryckningar om högre betyg

Nästan alla lärare som svarat på enkäten upplever en frihet i hur de utför sitt arbete, samtidigt som det finns lärare som varit med om påtryckningar från elever, vårdnadshavare eller rektor om att sätta högre betyg.
– Tittar vi längre tillbaka så hade lärarprofessionen i Sverige en starkare ställning. Med utgångspunkt i våra resultat kan det finnas anledning att fundera över lärarkårens inflytande över hur arbetet ska organiseras.

Studiens resultat visar hur viktigt det är att skapa bättre arbetsvillkor för landets lärare, säger Karolina Parding.

– Både för att behålla de kompetenta och engagerade lärare som i dag finns, och för att attrahera och rekrytera nya till lärarutbildningar och till arbete i skolan framgent. 

Vid frågor, kontakta: Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, tel 0920-49 30 29 eller e-post karolina.parding@ltu.se.

Den bifogade bilden på Karolina Parding får användas fritt i redaktionella sammanhang. Foto: Yours/Luleå tekniska universitet.

Mer om rapporten:
Den bifogade rapporten är baserad på data från det FORTE-finansierade projektet ”Mot ett A-lag och B-lag? Lärares arbetsvillkor i en tid av marknadisering och privatisering”.

Enkäten som rapporten baseras på är riksrepresentativ och gick ut till 4733 gymnasielärare under hösten 2015. 2388 respondenter besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens om 50,4 procent.