Skip to main content

Livsviktig teknik minskar lavinfara

Pressmeddelande   •   Feb 13, 2013 13:00 CET

En för Sverige ny typ av mätstation för att underlätta lavinprognoser testas för första gången mot satelliter av forskare vid Luleå tekniska universitet. Mätstationen har i dagarna placerats i Lappländska fjällvärlden i ett område där både bofasta och vinterturister drabbas svårt av enormt kraftfulla, så kallade slasklaviner.

- Vi hoppas att vår forskning gör att vi kan förutsäga slasklaviner med en exakthet på tre dagar och därigenom öka säkerheten för människorna i området, säger Stefan Mårtensson, lavinforskare vid Luleå tekniska universitet.

Lavinforskare vid Luleå tekniska universitet har i dagarna placerat en mätstation för prognos av slasklaviner i Sveriges nordligaste fjällvärld, precis ovanför Suorvadammen i Sveriges Nationalpark Stora Sjöfallet. Det är ett område vars infrastruktur drabbats hårt av slasklaviner, en lavintyp som beräknas bli allt vanligare med allt varmare och blötare vintrar.

Senast 2012 blev Ritsemvägen, som ligger i utloppszonen för slasklavinerna helt avskuren i drygt en veckas tid. Enorma stenblock som lavinen drog med sig blockerade vägen. Många människor isolerades uppe på fjället.

Det som skiljer slasklaviner från klassiska flaklaviner som främst utlöses av ökad tyngd från snödrev och snömassor, är att slasklaviner utlöses när temperaturen i snön närmar sig 0 grader, vilket gör dem mycket tunga och kraftfulla. De senste åren har lavinen gått någon gång under maj-juli.

- Det skulle betyda oerhört mycket för oss om det gick att få lavinprognoser i området. Nu färdas vi på vägen under stor risk vissa tider på året och när lavinen har gått skärs vägen av och vi blir isolerade flera dagar uppe på fjället, säger renskötaren Kjell– Åke Pittja, Unna Tjerusj sameby.

I området som är beroende av den lavindrabbade Ritsemvägen befinner sig tre renskötande samebyar, varav en är Sveriges största. Tillsammans har de omkring 400 medlemmar. Längs vägen färdas också Vattenfalls personal för underhåll av kraftstationer.

Dessutom är Ritsemvägen en mycket populär vägsträcka för turister som färdas med bil och charterbuss till världsarvet Laponia och till turistanläggningarna.

Forskarna ska nu jämföra data från mätstationen vad gäller temperatur i snö och luft och snödjup med information från norska satelliter. Via sensorer på den fyra meter långa mätstationen som grävts ner i snön skickas information som analyseras. I tre år har Luleå tekniska universitets lavinexperter deltagit i ett samnordiskt projekt  (SNAPS) för att bättre förprognostisera laviner som påverkar infrastrukturen. Detta är en del i det projektet.

- Vi tror att satelliter och automatiska mätsystem kommer att kunna användas allt mer i framtiden vid lavinprognoser. Går det skulle vi bättre kunna förutsäga laviner över mycket stora områden i hela den svenska fjällvärlden, säger Stefan Mårtensson.  

I Norge, Finland och på Island sker lavinprognoser via mätstationer och organiseras av staten. I Sverige finns ingen myndighet som ansvarar för lavinprognoser. De mindre lavinbedömningar som sker vid skidanläggningar i Sverige i dag görs av privata aktörer och manuellt. Det innebär att en kunnig person ger sig ut i terrängen med spade, gräver sig genom snön i närområdet, analyserar de olika snöskikten, och sätter dem i relation till vind, snöfall och temperatur.

Luleå tekniska universitet är det enda universitet i Sverige som bedriver lavinforskning av det här slaget.

Kontaktpersoner: Stefan Mårtensson, lavinforskare vid LTU 070-377 18 56 stefan.martensson@ltu.se, Katarina Karlsson, presskontakt LTU 072 727 45 60 katarina.karlsson@ltu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera