Skip to main content

Musik har egen skapande kraft bortom noter och frekvenser

Pressmeddelande   •   Dec 28, 2017 06:00 CET

Fredrik Hedelin, forskare i musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet. Foto: Oscar Lovnér

Besitter musik en egen skapande kraft? Ny forskning vid Luleå tekniska universitet antyder att så är fallet. En av de främsta slutsatserna är att musik inte bara kan betraktas som en struktur av noter och frekvenser utan även som en anordning av händelser och förbindelser.

– Musik kan betraktas som en mängd händelser och förbindelser, en sorts självorganiserande förlopp som är skapande i sig själv. Min avhandling visar att instrumenten inte bara är klangfärger, utan genom sitt sätt att fungera står i förbindelse med två grundläggande riktningar: nedåt och uppåt, eller inåt och utåt, eller jorden och kosmos. Musiken är heller inte bara toner i en struktur utan snarare en anordning som besitter en egen skapande kraft, säger Fredrik Hedelin, doktorand vid Luleå tekniska universitet.

Han menar att i den meningen har musiken liv, det vill säga att mellan ljuden, tonerna, ackorden, uppstår det relationer och förbindelser på en mängd olika plan samtidigt. Och detta är något som man som tonsättare kan ta fasta på och befrämja, även om dessa fenomen egentligen finns redan från början i den enklaste lilla melodi.Lusten att gräva djupare i frågan om musikens liv föddes under en period när Fredrik Hedelin, i sitt yrke som tonsättare, arbetade med en datorkomposition som utgick från musiken som en serie reaktioner. 

I sin avhandling ”Levande musik – ritornellen och musikens skapande” har Fredrik Hedelin undersökt musikens skapande kraft i ljuset av filosofin hos Gilles Deleuze och Félix Guattari.

– Även musikinstrumenten kan betraktas som en särskild anordning vilket gör att man tar fasta på deras sätt att frambringa musiken snarare än deras klang eller frekvensspektrum. Det gör att även instrumentet och musikern blir en del av frambringandet, men inte i sociologisk mening och egentligen heller inte som uttolkare eller förmedlare, utan som en del i de händelser och förbindelser som utgör själva musiken, berättar Fredrik Hedelin.

Doktorsavhandlingen resulterade i tre specialskrivna solokonserter för flöjt, fiol och piano och hans sätt att sammanlänka filosofi och musik är att betrakta som unikt.

– Jag har använt en särskild metod för konstnärlig forskning som går ut på att läsa samman filosofi och musik i syfte att byta perspektiv och tränga in frågan. Det är inte fråga om att endast använda vissa begrepp eller visa på likheter mellan musik och något annat, utan om att ta med sig filosofin in i musiken för att hitta nya ingångar.

Under arbetets gång har forskaren Fredrik Hedelin samarbetat med Norrbotten Neo under ledning av av Petter Sundkvist, professor vid Luleå tekniska universitet. 

Ensemblen framförde även Fredrik Hedelins solokonserter under disputationen.

Kontakt: Fredrik Hedelin, forskare inom musikalisk gestaltning vid Luleå tekniska universitet, fredrik.hedelin@ltu.se, 073-867 17 47

Ritornellen och musikens skapande

Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass. Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1700 anställda och 15 000 studenter. Läs mer på www.ltu.se eller följ oss på Twitter: @LTUniv

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Genom att skicka din kommentar accepterar du att dina personuppgifter behandlas i enlighet med Mynewsdesks Integritetspolicy.