Ny forskning: Det gjorde Pokémon Go så populärt

Spelet Pokémon Go har hyllats för att det får barn att vara utomhus och röra på sig. 
Forskare vid Luleå tekniska universitet har studerat vilka faktorer som gjorde spelet så populärt. Resultatet visar att det inte handlar om tävling – utan samarbete.

Pokémon Go blev ett globalt fenomen när det slog igenom på bred front sommaren 2016. Spelet har laddats ned rekordhöga 800 miljoner gånger, men hajpen har i dag lagt sig.

Det enorma och snabba genomslaget väckte intresse hos forskare i bland annat Kanada, Storbritannien och Sverige. På Luleå tekniska universitet har forskarna Anna-Karin Lindqvist, Stina Rutberg och Josef Hallberg undersökt vad som gjorde spelet så populärt, med syfte att använda resultaten för vidare studier av barns fysiska aktivitet och spelifiering, bland annat i ett projekt om aktiva skoltransporter.

Spelat under några månader

De tre forskarna har samlat in data från fokusgrupper bestående av barn i åldern 7-12 år och deras föräldrar. Samtliga deltagare har spelat Pokémon Go under minst några månaders tid.

– Vår studie visar att det inte är tävlandet i spelet som är det mest triggande för barnen och föräldrarna, utan att de samarbetar och tillsammans bidrar till spelet. Det är väldigt tydligt att samarbetet är det viktigaste, säger Stina Rutberg, universitetslektor i fysioterapi.

– Det är lätt att tro att det behövs tävlingsmoment vid aktiviteter på gruppnivå för att främja fysisk aktivitet, men de här resultaten visar att det inte är så, tillägger Anna-Karin Lindqvist, även hon universitetslektor i fysioterapi.

Pokémon Go är ett spel som förstärker verkligheten, så kallad augmented reality, med datorgenererade sinnesintryck som ljud, grafik och data.

– För oss som vill främja fysisk aktivitet är augmented reality perfekt, eftersom det lockar ut folk, säger Anna-Karin Lindqvist.

Uppmuntrar till att vara aktiva

I studien såg forskarna att föräldrar inte är lika benägna att begränsa sina barns skärmtid när det handlar om ett spel som uppmuntrar till fysisk rörelse.

– Det var väldigt lite som deltagarna i vår studie uppfattade som negativt med spelet, förutom risker kopplade till att barnen är ute i trafiken, säger Anna-Karin Lindqvist.

Spelifiering innebär att använda mekanismer från datorspel för att exempelvis öka motivationen vid inlärning eller för att uppnå en beteendeförändring.

Josef Hallberg, biträdande professor i distribuerade datorsystem, säger att det kan vara svårt att få in utforskande inslag i digitala spel, men att det är något som Pokémon Go lyckats med. Barns sug efter nya upptäcker är också något som Luleå tekniska universitets forskare tar med sig till ytterligare en delstudie på området, som handlar om att skapa ett spel som kan användas i skolor för att få barn att vara fysiskt aktiva, samtidigt som det är kopplat till skoluppgifter.

– Vi har designat ett spel utifrån de saker vi i studien såg var viktiga, som samarbete, att hjälpa varandra och utforskande och upptäckande. Vi har byggt en analog prototyp i form av ett pussel och tanken är att vi senare ska göra en digital version. Alla ska kunna ta till sig spelet, som går ut på att tillsammans lösa uppgifter för att samla pusselbitar eller få ledtrådar, säger Josef Hallberg.

Vid frågor, kontakta:
Anna-Karin Lindqvist, universitetslektor i fysioterapi, tel 0920-49 39 86, e-post anna-karin.lindqvist@ltu.se.
Josef Hallberg, biträdande professor i distribuerade datorsystem, tel 0920-49 31 77, e-post: josef.hallberg@ltu.se.

Länk till studien ”The Praise and Price of Pokémon GO: A Qualitative Study of Children's and Parents' Experiences” här. 

De bifogade bilderna får användas fritt i redaktionella sammanhang. Foto: Luleå tekniska universitet.