Skip to main content

Nytt samnordiskt EU- projekt i lavinforskning

Pressmeddelande   •   Feb 17, 2011 16:05 CET

Vinterns olika snötyper visas i skikt av LTU-forskaren
Stefan Mårtensson. Foto Leif Nyberg.

Våra sportlov på skidanläggningarna runt om i landet står för dörren och det under en tid på året då laviner är som mest frekventa i Sverige. Samtidigt drar ett nytt samnordiskt treårigt EU-projekt i gång för att bättre kunna beräkna risker för laviner och rädda liv.

– Vi hoppas kunna få bättre metoder att förutsäga snödrev, säger Stefan Mårtensson, lavinforskare på LTU.

I samband med Vinterfestivalen på Luleå tekniska universitet visade lavinforskaren Stefan Mårtensson hur man – med en spade handen - beräknar laviner enligt de senaste forskningsrönen. Luleå tekniska universitet är ledande i Sverige inom lavinforskning.

Det är under perioden februari- april som de flesta laviner drabbar sportanläggningar och fjällanläggningar i Sverige. Framför allt är det offpiståkare som kan råka illa ut. Ungefär en svensk vart annat år omkommer i laviner i vårt land. Utomlands omkommer i genomsnitt några svenskar varje år på grund av laviner.

– Om folk visste hur dålig hållfasthet snön har så skulle de vara mer försiktiga. Snö är ett väldigt opålitligt material, säger Stefan Mårtensson.

För att demonstrera snöns egenskaper skottade han under Vinterfestivalen fram ett skikt genom årets snötäcke. I ett sådant snöskikt går det att identifiera vinterns olika snötyper, alla är bevarade lager för lager, likt en tårtbit. Längst ner syns den första snön som föll i november och högts upp den senaste tidens rimfrost. Just rimfrost är något som personer med lavinkunskap skyr när det gäller lavinrisker. Den vackra rimfrosten kan nämligen ställa till det. Rimfrost innebär stor risk för lavinfara om det börjar blåsa och snön har rätt konsistens.

- Ny snö fäster inte på rimfrost. Det är som att försöka limma ihop järn med trälim och rimfrostskiktet blir dessutom kvar i snöskiktet hela vintern, säger han.

För att en lavin ska starta krävs det två saker, dels någon typ av svaghet i snötäcket som till exempel rimfrost, dels en last ovanpå den svagheten. Oftast är den lasten torr snö som ju kan blåsa i mängder ut över en fjällsluttning. Därför satsar nu det nya samnordiska EU- forskningsprojektet om laviner på att bättre kunna beräkna sådana snödrev.

- För att kunna göra det är det viktigt inte bara att veta om det blåser utan även att kunna förutsäga om snön är torr eller blöt alltså om den kan driva eller inte och det är man duktiga på i Norge i dag, säger Stefan Mårtensson.

Förutom det samnordiska lavinforskningsprojektet har Naturvårdsverket och SMHI så sent som i förra veckan startat med lavinprognoser för allmänheten. Detta för att skidåkare som rör sig på våra fjällanläggningar och åker offpist, själva ska kunna göra säkrare bedömningar om hur, var och när de bör åka.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera