Sveriges främste mineralekonom

De senaste veckorna har Magnus Ericsson, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet varit starkt efterfrågad i media. Orsak: Han är Sveriges främste expert på mineralekonomi, och media vill veta: Hur ska det gå för Northland Resources? Ja, hur går det?

– Gruvan i Pajala är ingen It-bubbla, gruvan och järnmalmen finns där och efterfrågan på järnmalm är stor i världen. Jag tror att de får stil på det, men det är svårt att gå från innovativ prospektering till en aktiv brytningsfas. Det vanligaste är att projekten lämnas över till bolag med mer muskler och resurser som klarar de problem som uppstår. Men i Australien startades ett helt nytt gruvbolag Fortescue för 4-5 år sedan. Nu är det ett av de fem största järnmalmsbolagen i världen och producerar  uppemot 100 miljoner ton järnmalm per år, säger Magnus Ericsson, mineralekonom vid Luleå tekniska universitet.

Sedan 2009 är Magnus Ericsson adjungerad professor inom nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.  Under flera årtionden har Magnus Ericsson byggt kunskap, och blivit en av dem som har bäst överblick av gruvbranschen. Tillsammans med sina medarbetare har han kartlagt alla världens gruvor, gruvbolag och följer ständigt deras investeringar. I mitten av 1980-talet var han nämligen med om att starta världsrenommerade Raw Materials Group vars affärsidé är en databas över just världens alla gruvor. Han har själv besökt många av gruvorna på plats och har byggt upp kontaktnät upp till presidentnivå. Hans nätverk och kunskap om branschen är världsunik.

Till kundkretsen hör bland andra banker, utrustningsleverantörer, gruvbolag, internationella organisationer och regeringar.

– Från början var det ett politiskt engagemang att starta Raw Materials Group. Stöd att göra det fick vi bland annat från svenska gruvfacket och tidigt inledde vi även ett samarbete med sydafrikanska gruvarbetarfacket National Union of Mineworkers, säger Magnus Ericsson.

Luleå tekniska universitet är det enda universitet i Sverige där nationalekonomi har en inriktning mot mineralekonomi, det vill säga nationalekonomi med fokus på energi- mineral- och metall marknaderna. En mineralekonoms största intresse är att förstå marknadens funktionssätt för olika metaller och mineraler, utbud och efterfrågan och hur branschen kan bidra till ekonomiskt hållbar utveckling. Lönsamheten inom gruvbranschen är enormt stor just nu.

– Och de höga priserna vad gäller järnmalm håller i sig 10-15 år till och kommer därefter heller aldrig att sjunka så lågt som de var för ett tio-tal år sedan. Ekonomisk utveckling kan inte ske utan metaller oavsett om det gäller personlig konsumtion eller bygge av infrastruktur som vägar och broar, säger han och blickar mot Kina.

Han påpekar att visst kan metaller återvinnas, för att möta den ökade efterfrågan, men då måste det man tillverkat först hinna slitas ut, och efterfrågan håller högre takt än så. Nya gruvor tar cirka tio år att etablera och det gör att metallpriserna skjuter i höjden.

Priserna på järnmalm har fram till för några år sedan satts via årliga uppgörelser mellan de största producenterna och köparna i världen. På 1960-talet var det LKAB som satte priset. Sedan har det varit de stora gruvbolagen i Australien tillsammans med köpare i Japan och så de stora köparna i Kina med de stora gruvbolagen i Brasilien. Men nu har det prissättningssystemet slagits omkull.

– Man började vara villig att betala höga spot priser. Köparen behövde järnmalmen, akut nu. Vissa kinesiska bolag sålde dessutom järnmalmen vidare till ett högre pris än de köpt in den för.  Så systemet har överlevt sig självt även om det inte är helt avvecklat ännu, till förmån för börspriser, säger Magnus Ericsson.

På Luleå tekniska universitet ska Magnus Ericsson fungera som en brygga mellan geovetenskap och nationalekonomi. Han är även grundare och ansvarig utgivare av den vetenskapliga tidskriften Mineral Economics som ges ut av nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och RMG.

Nu stundar spännande uppdrag som representant för Luleå tekniska universitet i EU inom frågor rörande forskning och mineralekonomi inom ramen för European Innovation Partnership (EIP) liksom egna forskningsprojekt om prospektering.

Text: Katarina Karlsson