Lånefe(s)ten skuldsätter stockholmarna

En aktuell lägesrapport om konjunkturen och de ekonomiska utsikterna för 2017 visar på en stark konjunktur i Stockholm. Trots det varnar stadens tjänstemän för den rödgrönrosa majoritetens stora skuldsättning av Stockholm. Skulderna ligger på den högsta nivån på 15 år. Fortsätter staden att låna i samma takt som nu, kommer skulden 2018 motsvara 110 000 kronor per invånare.

En stark konjunktur i Stockholm med ökad sysselsättning och ökande skatteintäkter ger få skäl till en hög skuldsättning anser Moderaterna, som är kritiska till den S-ledda majoritetens oförmåga att hushålla med stadens finanser.

• Vi kan inte ha ett växande skuldberg när vi har flera kostsamma demografiska utmaningar framför oss. Stockholm går glädjande nog mot en högkonjunktur, vilket enligt all ekonomisk expertis är ett utmärkt tillfälle för att trygga stadens ekonomi för framtiden. Istället ser vi med ökande oro hur Socialdemokraterna bygger upp ett skuldberg inför framtiden, säger oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M).
• Vad kommer att hända när vi får en lågkonjunktur och samtidigt har en rekordstor skuld? Vad kommer hända när ränteläget normaliseras och staden riskerar en kostnadsexplosion på grund av omfattande kapitalkostnader? Socialdemokraterna utsätter stockholmarna för ett kostsamt experiment som riskerar vår gemensamma välfärd, säger oppositionsborgarrådet Joakim Larsson (M).

• Lån behöver alltid betalas. Oavsett om det är för privatpersoner eller för Stockholms stad. Vi befinner oss i ett läge där Socialdemokraterna stoltserar med dyra investeringsprojekt för lånade pengar, men faktum kvarstår – lånen behöver betalas och det är våra barn som får stå för den notan. Det är inte så vi bygger ett hållbart Stockholm för framtiden, avslutar Joakim Larsson (M).

Fakta

Kommunstyrelsens ekonomiutskott behandlar den 18 maj det så kallade konjunkturärendet, med planeringsförutsättningar för budget 2017. Av ärendet framgår bland annat följande:

• Ökade resurser krävs för att finansiera de omfattande investeringar som behövs för att möta stadens befolkningstillväxt.
• Vilken investeringstakt som är ekonomiskt hållbar beror inte bara på storleken på investeringsutgifterna, utan även på i vilken grad investeringarna finansieras med egna eller lånade medel.
• Utan försäljningsinkomster slår en hög investeringsvolym igenom i en skuldökning. Scenariot är troligen inte hållbart över tid.
• Om försäljningsinkomsterna minskar och graden av lånefinansiering ökar kommer staden inte att kunna uppfylla den lånsiktiga målsättningen om en soliditet på 34 procent.
• En allt större del av kommunkoncernens intäkter går till att finansiera kapitalkostnaderna.
• Kommunkoncernens ökade skuldutveckling kan i förlängingen leda till att stadens kreditvärdighet försämras, vilket leder till ökade upplåningskostnader.
• En i hög takt ökande skuld medför att staden behöver låna stora volymer på de finansiella marknaderna. Stora volymer ökar även kommunkoncernens utsatthet vid tider av förhöjd risk på de finansiella marknaderna.