Osynlighet, sårbarhet och beroende bakom våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Osynlighet, sårbarhet och beroende gör kvinnor med funktionsnedsättning särskilt utsatta för mäns våld. De som drabbas har svårare än andra att få skydd, och i rättssystemet fortsätter svårigheterna.

Myndigheten för delaktighet har på regeringens uppdrag samlat kunskapen om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. I en ny rapport beskriver myndigheten situationen och föreslår en rad åtgärder för att förbättra situationen för de som drabbats eller riskerar att drabbas av våld. Rapporten bygger på en samlad överblick av de senaste årens forskning samt intervjuer med ett 30-tal aktörer som arbetar med frågan om våld mot personer med funktionsnedsättning.

- Det är en mörk bild som framträder. Risken för att utsättas för våld ökar i takt med beroendet av andra i ens omgivning. Den som behöver andras stöd i allt från att sköta sin privata hygien till myndighetskontakter blir väldigt sårbar, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör för Myndigheten för delaktighet.

Förutom det våld som drabbar alla kvinnor riskerar kvinnor med funktionsnedsättning att utsättas för våld som är direkt kopplat till funktionsnedsättningen. Det kan handla om att någon gömmer ens hjälpmedel, vägrar teckenspråkstolka eller straffar en ekonomiskt.

Den faktiska omfattningen av våldet är inte statistiskt klarlagd, men flera studier visar att kvinnor med funktionsnedsättning är mer utsatta än andra kvinnor.

- Särskilt kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning utsätts för våld och kränkningar, det senare inte minst via sociala medier. En del har också svårt med gränssättningen, vilket ytterligare ökar risken för att drabbas. Därför föreslår vi bland annat att sex- och samlevnadsundervisningen i särskolan och gymnasiesärskolan ska förbättras för att öka medvetenheten om vad som är okej och inte.

Ett grundläggande problem är bristande kunskaper om funktionshindersperspektivet hos de yrkesgrupper som möter personer med funktionsnedsättning.

- Bland annat riskerar den som har drabbats av våld att stöta på nya svårigheter rättssystemet. Det kan handla om att inte förstå hur systemet fungerar, att inte få stöd av ett passande målsägandebiträde eller att inte bli trodd. Här finns en hel del att lära av den senaste tidens arbete med barn som bevittnat eller utsatts för våld, säger Malin Ekman Aldén.

Fler slutsatser i rapporten

• Information till våldsutsatta måste bli tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga.
• Fler utsatta personer med funktionsnedsättning behöver få tillgång till skyddade boenden, genom bland annat förbättrad tillgänglighet och samarbete över kommungränserna.
• Svårigheter och hinder i hela rättssystemet behöver kartläggas och åtgärdas, och stödet vid förhör och förhandling förbättras.
• Verktyg för svåra samtal behöver samlas och spridas så att fler personer med funktionsnedsättning kan fatta egna beslut.
• Kunskapen om utsattheten för människohandel och prostitution bland personer med funktionsnedsättning behöver utvecklas.