Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Forskare undersöker hur sillen anpassat sig till förändrade miljöförhållanden under de senaste århundradena genom att jämföra DNA från historiska prover med data från nutida. Med simuleringsmodeller förutspås framtida förändringar hos arten.

    Sill från skeppet Vasa blir ingrediens i klimatstudie

    Sillrester från skeppet Vasa kan hjälpa forskarna att förutsäga hur sillen kommer att påverkas av klimatförändringar de kommande hundra åren. Resultaten från studien får betydelse för planering av ett hållbart fiske, nu och i framtiden.

  • Under denna dag får besökarna upptäcka vatten på flera sätt. Foto: Martin Stenmark

    Världsvattendagen uppmärksammas på Naturhistoriska riksmuseet

    Varför är vatten viktigt och hur kan vi ta hand om det? Möt en marinbiolog, experimentera med vatten och upptäck vår blå planet i vår nya utställning. Lördag 22 mars bjuder Naturhistoriska riksmuseet in till vattnets värld.

  • Kungsörn finns främst i skogsområden, fjäll och öppna landskap i norra Sverige. I år registrerades den första lyckade häckningen i Östergötland.

    179 lyckade häckningar för kungsörnen i Sverige

    I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn under 2024, den näst lägsta siffran på fem år, men ändå strax över det nationella målet. I Östergötland noteras den allra första lyckade häckningen i modern tid och framgången fortsätter även för Västra Götaland. Tillgång på föda och väder har troligen störst inverkan.

  • Antalet ringmärkta rödhakar har minskat från 30 000 till 13 000 på fyra år.

    Halverat antal rödhakar hos landets ringmärkare

    För år 2024 noteras det lägsta antalet ringmärkta fåglar på 35 år. Orsaken kan vara klimatförändringar som påverkar fåglarnas häckningssäsong och tillgången på mat. Vår vanligaste småfågel, lövsångaren, har minskat i antal under 15 år. Nu visar även rödhaken en vikande kurva. Antalet ringmärkta rödhakar har gått från 30 000 till 13 000 på fyra år.

  • Månens yta är täckt kratrar från meteoritnedslag. Den största och äldsta är cirka 4,3 miljarder år gammal.

    Månens äldsta krater är 4,3 miljarder år

    Månens största krater är nu åldersbestämd. Ett forskarteam från England, Sverige och Kina presenterar en studie som visar att South Pole-Aitken-bassängen bildades för 4,3 miljarder år sedan. 120 miljoner år tidigare än forskarna hittills ansett. Analysen gjordes med en metod som utvecklats vid NordSIMS på Naturhistoriska riksmuseet.

  • I Miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet finns 400 000 prover från fåglar, fisk och däggdjur tillgängliga för att studera förekomsten av miljögifter över tid. På bilden Sara Danielsson, Intendent på Enheten för forskning och miljöövervakning.

    Sveriges Miljöprovbank fyller 60 år

    Miljöprovbanken på Naturhistoriska fyller 60 år och är därmed Europas äldsta med en unik betydelse för svensk och internationell miljöövervakning. 400 000 prover fåglar, fiskar och däggdjur gör det möjligt för forskare att följa ett miljögifts förekomst över tid och undersöka konsekvenserna. Ju äldre prover som finns, desto längre tillbaka i tiden kan forskarna gå. Nu börjar frysarna bli fulla.

  • Fredrik Ronquist, professor i entomologi vid Naturhistoriska riksmuseet är forskningsledare för projektet DarkTree som ska kartlägga outforskade delar av insekters släktträd.

    Outforskade insekter ska fram i ljuset - 24 miljoner kronor till nytt forskningsprojekt

    Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

  • Ny forskning kartlägger länken mellan lavaströmmar runt om i välden och visar att manteln i jordens inre är mer homogen än man tidigare trott.

    Jordens inre är mer homogent än man tidigare trott

    Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.

  • Tom van der Valk, forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt forskningsanslag från The European Research Council för en banbrytande studie om utdöda arters arvsmassa.

    När de utdöda får nytt liv: forskare på Naturhistoriska riksmuseet erhåller prestigefyllt bidrag för forskning på DNA från utdöda arter

    När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.

  • De sista mammutarna dog ut på Wrangels ö för ungefär 4 000 år sedan. Illustration Beth Zaiken.

    Svensk studie avslöjar den ullhåriga mammutens sista svåra tid före utdöendet

    Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat

  • Vid den senaste inventeringen 2012 gjordes uppskattningen att det då endast fanns runt 500 individer av tumlare i Östersjön. Nu påbörjas snart en ny inventering. Foto Håkan Aronsson.

    Inventering av den akut hotade tumlaren i Östersjön

    Nu påbörjas den andra inventeringen någonsin av den akut hotade Östersjötumlaren. Populationen har bara räknats en gång tidigare, för tolv år sedan. Då bestod den endast utav runt 500 individer. Det internationella projektet koordineras av forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

  • Uttern kan ha extremt höga halter av många olika miljögifter, och används i många länder som miljöindikator för att hitta förorenade områden. Foto Anna Roos

    Många av världens utterarter lever under hot

    Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.

Visa mer