13 miljoner räddar miljöprovbanken på Naturhistoriska riksmuseet

Efter flera år av varningar om platsbrist i Naturhistoriska riksmuseets Miljöprovbank är en lösning nu på plats. Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) tilldelar museet 13 miljoner kronor till ett nytt frysrum – en satsning som säkrar en central del av Sveriges miljöövervakning.

I februari blev situationen akut när Miljöprovbankens frysar nådde sin fulla kapacitet. Viktiga prover fick då flyttas till tillfälliga fryscontainrar på museets gård. Nu gör finansiering från SSF det möjligt att bygga ytterligare ett modernt frysrum.

Berättar miljögifternas historia

I frysrum på 25 minusgrader förvaras prover från över 500 000 individer av bland annat fisk, säl, tumlare, utter och rovfågel. Samlingarna innehåller också växtprover, mossor och till och med bröstmjölk från kvinnor.

Tack vare prover från samma arter och geografiska områden, insamlade under många år, kan forskare följa miljögifter över tid och undersöka när och var skadliga ämnen först dök upp. Naturhistoriska riksmuseet har Europas längsta tidsserier och en av världens äldsta miljöprovbanker.

”Om tidsserierna bryts förlorar vi viktig kunskap”

- Om tidsserierna skulle brytas förlorar vi möjligheten att förstå hur miljögifter påverkat både djurs och människors hälsa över tid. Vi är så oerhört glada och tacksamma för att vi nu får finansiering för att bygga den nödvändiga infrastrukturen för fortsatt verksamhet, säger Lisa Månsson, överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.

Därför går SSF in med 13 miljoner kronor

Naturhistoriska riksmuseet har under flera år sökt statlig finansiering för att säkra verksamheten. I det senaste budgetunderlaget bedömdes behovet till drygt 14 miljoner kronor och kostnaden kan bli högre än så. Nu går Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) in med huvuddelen av finansieringen.

- Filantropi är viktigt. Det är bra inte minst för demokratins skull, att forskningsfinansiering kommer från fler källor än staten och vi är glada att kunna bidra till att stötta museet i viktig forskning, säger stiftelsens kommunikationschef Sofie Pehrsson och fortsätter:

- Att bevara miljöprovbanken är ju oerhört angeläget, inte bara för att se hur miljögifter tas upp av djur och växter utan också för att följa den biologiska mångfalden. Vilket naturligtvis är extra viktigt i och med klimatförändringarna.

Säkrar miljöövervakningen för framtiden

13 miljoner kronor utgör huvuddelen av den beräknade kostnaden för att bygga ett modernt frysrum och säkra miljöövervakningen för framtiden. Museet hoppas att återstående finansieringsbehov antingen ska säkras genom ett tillskott från regeringen eller att någon ytterligare extern finansiär kliver fram.

-Föreställ dig att vi i framtiden upptäcker ett nytt skadligt ämne. Då behöver vi kunna studera hur halterna har varierat över tid för att se orsaker, konsekvenser och föreslå åtgärder. Det är precis det Miljöprovbanken gör möjligt, säger Lisa Månsson.

Kontaktpersoner

Lisa Månsson, överintendent, Naturhistoriska riksmuseet, 08-519 542 38, lisa.mansson@nrm.se

Sofie Pehrsson, kommunikationschef och vetenskapsredaktör, Stiftelsen för Strategisk Forskning, 073-358 16 67, sofie.pehrsson@strategiska.se

Om Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) är en oberoende forskningsstiftelse som stöttar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Sedan starten för 32 år sedan har drygt 18 miljarder betalats ut som bidrag till svensk forskning. Stiftelsen ska främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft.

Om Miljöprovbanken

• Grundades: 1964
• Äldsta provet: En trafikskadad brunbjörn från Skellefteå, insamlad 1964
• Finns i frysarna: Fisk, musslor och sediment från svenska vatten, utter, säl, tumlare, rovfåglar och landlevande rovdjur, ägg från rovfåglar och havsfågel, mossor, bröstmjölk från kvinnor med mera.
• Verksamheten bedrivs till huvudsak inom ramen för den nationella miljöövervakning som samordnas av Naturvårdsverket
• Solskenshistoria: Miljöprovbanken har bidragit till havsörnens återhämtning. På 1970-talet var havsörnen nära att försvinna, men forskning om miljögifterna PCB och DDT påverkade örnars hälsa och reproduktion och bidrog till att vända utvecklingen.