​Dags att sluta gråta!

Jag träffade Hounid i januari 2014. Han kom till mottagningen för att han inte kunde sluta gråta. Två veckor tidigare skulle han utvisas men skickades tillbaka från Malmö för han var för dålig för att gå ombord på flyget som skulle ta honom ”hem”. Han fortsatte att gråta. Över allt som hade hänt, över alla som var borta och över allt det som han inte kunde begripa.

Idag är det många som gråter.

De stänger ett asylboende. Det går fort. Migrationsverket kommer dagen innan och de första som skall flytta skall stå klara med sina Ikea-kassar nästa morgon när Bergkvarnabussen kommer (bussen är upphandlad som allt annat enligt Lagen om offentlig upphandling). Ikea-kassarna är ljusblå, specialdesignade för asylsökande, inte att förväxla med de mörkblåa som du och jag använder när vi inhandlar livets nödtorft på det stora varuhuset.

De som driver det asylbonde som skall stänga är engagerade unga mäniskor som startade sitt boende i höstas när den stora flyktingkrisen eskalerade. De kan inte förstå och kan inte sluta gråta nu när de boende skall packa sina väskor och flytta. De som de lärt känna, barnen som lekt och som de försökt hjälpa till ett bättre liv. Det bor så många barnfamiljer där som nu skall flyttas. Barn som rycks upp från skola, kamrater och en något så när ordnad tillvaro. De vet inte vart de skall ta vägen. Det blir en överraskning som så mycket annat när du är asylsökande. Men vad jag vet är det Norrland som gäller, där finns lediga platser. Detta handlar också om Lagen om offentlig upphandling, inte om att det kostar lika mycket i Skaraborg som på Pite havsbad. Och till nästa sommar skall de flytta igen. Då kommer turisterna!

Efter tre år i världen med asylsökande tänker jag att det är dags att sluta gråta. Vi har slutat att vara en humanitär stormakt och ett föredöme när det handlar om att ta hand om de mest utsatta! Nu är det andra förordningar som gäller.

Så kom ihåg detta:

Sluta gråta!

Det finns inte längre några ömmande fall. Där har våra politiker avsagt sitt ansvar eller snarare, som de säger själva, ”tagit sitt ansvar”. Har du tagit dig hit från vansinnet i Syrien finns ingen garanti att du kan ta hit dina barn från flyktinglägret i Turkiet! Inga ömmade fall här inte! Glömde vi barnen?

Sluta gråta.

Vi är inte längre ett land som bryr sig om de utsatta. Öppna inte ett asylboende eller ett hem för ensamkommande om du inte är beredd att se hur vi avvisar och flyttar på människor från en dag till en annan. Kom ihåg att det är våra politiker och lagstiftare som bestämmer. Migrationsverket utför bara sitt uppdrag! Kom ihåg Dublinförordningen!

Sluta gråta!

Jag tillhör nog de som tycker att en ensamkommande ungdom får ett boende som en asylsökande sjuåring på ett asylboende bara kan drömma om. Men att först ge dem väldigt mycket och sedan ingenting över en natt är inte värdigt ett rättsamhälle. Har vi inte skrivit under en massa konventioner om mänskliga rättigheter eller? Har jag missat något?

Sluta gråta.

Se till att minnet av Sverige och ditt boende kanske kan ge en strimma av hopp nu när den där 17-åringen skall skickas tillbaka till kaoset han kom ifrån. Se till att ha en handlingsplan. Kanske ett telefonkort som gör att han eller hon åtminstone i början kan få kontakt med de som för första gången i hans eller hennes korta liv brytt sig och förmedlat trygghet, även om det blev väldigt kort.

Sluta gråta.

När partiledaren för det parti som skall stå upp för kristna värderingar (läs medmänsklighet)säger att SD inte är ett rasistiskt parti, så tänker jag ”vart tog det vägen?”. Människors lika värde? SD gör skillnad på människor! Ta vara på din broder? Hur tänker du Ebba Busch Thor? Det är faktiskt dags att börja gråta?

Vi låter det hända!

Jag undrar varför?

/Eva Öfwerman
Verksamhetschef, Bräcke diakoni