Promemorian Ändrade regler för Första–Fjärde AP-fonderna

Inledning och sammanfattande synpunkter

SVCA välkomnar Finansdepartementets översyn av Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler samt hållbarhetsarbete.

I promemorian används begreppen riskkapitalbolag och riskkapitalföretag vilka är ålderdomliga och otydliga begrepp. SVCA använder i det följande private equity-fonder för avtalsreglerat samriskföretagande mellan professionella och semi-professionella investerare, fondförvaltare och investeringsrådgivare. Dessa parter är alla såsom jämbördiga delaktiga i att förhandla fram villkoren för nya fonder. Private equity är en ägarform för onoterade bolag där institutionella investerare såväl som rådgivarna förutsätts investera betydande kapital för att bygga långsiktigt hållbara bolag.

AP-fondernas investeringar i private equity-fonder har under de senaste 20 åren bidragit med synnerligen god avkastning till Sveriges pensionärer. I det nuvarande makroekonomiska läget där räntorna sannolikt kommer att förbli på lägre nivåer är det för samhällsekonomin och framtida pensionärer centralt att AP-fonderna kan investera i s.k. alternativa tillgångar, varav private equity är ett av de viktigaste alternativa tillgångsslagen, på ett genomtänkt och effektivt sätt. Enligt McKinsey & Companys utvärdering av AP-fonderna så har private equity tillsammans med fastigheter varit de tillgångsslag som haft högst avkastning under perioden 2013-2016.

SVCA har i tidigare remissyttranden framhållit att de nuvarande kvantitativa begränsningsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna är föråldrade och fungerar dåligt med hänsyn till de nya typer av tillgångar och investeringsinstrument som har introducerats på de finansiella marknaderna. Vidare kvarstår SVCA:s synpunkt att AP-fonderna måste vara oberoende av regeringen i den löpande förvaltningen.

Marknaden för investeringsinstrument har utvecklats snabbt de senaste 35 åren. Den gängse bedömningen är att marknaden för investeringsinstrument kommer att fortsätta att utvecklas snabbt till följd av globalisering, digitalisering och fortsatt låga räntor. SVCA anser att det är centralt att AP-fonderna och därmed svenska framtida pensionärer får ta del av den avkastning som dessa nya investeringsinstrument kan generera. Ett antal nyare tillgångsklasser har även positiva bieffekter för samhället i stort såsom investeringar i onoterade svenska tillväxtbolag genom private equity- och venture capital-fonder och utlåning utanför banksektorn genom s.k. private debt eller credit funds – en tillgångsklass som vuxit kraftigt efter finanskrisen 2008 då bankernas utlåning till företagen minskat.

En alltför rigid nationell överreglering av AP-fondernas placeringsmandat gällande alternativa investeringsinstrument utgör hinder för AP-fonderna att uppnå optimal diversifiering av sina tillgångar och därmed en bättre avkastnings- och riskprofil. Det är avgörande att de ändringar som nu föreslås är framtidssäkrade och möjliggör för AP-fonderna att investera i moderna investeringsinstrument som kommer att fortsätta att utvecklas.

Även hållbarhet är ett dynamiskt område som är föränderligt och i ständig utveckling. I den globala och digitaliserade omvärlden med låga räntor finns det stora mängder kapital i omlopp från institutionella investerare (pensionsfonder, stiftelser, s.k. sovereign wealth funds, försäkringsbolag m.m.) som söker investeringar för att generera avkastning. Det är därför centralt att de svenska AP-fonderna ges internationellt gångbara och långsiktiga ramverk när det gäller hållbarhetskrav som dels inte hämmar utvecklingen på hållbarhetsområdet, dels inte hindrar AP-fonderna från investeringar i tillgångsslag som deras internationella motsvarigheter har tillgång till. SVCA vill här framhålla att tillgången till de bästa förvaltarna av alternativa investeringar är begränsad då fonderna ofta är betydligt övertecknade. Det är därför viktigt att ramverket för AP-fondernas hållbarhetsarbete anpassas efter de internationella regelverk som redan används av denna typ av förvaltare. Ett internationellt gångbart och långsiktigt ramverk gör det också lättare för de svenska AP-fonderna att samarbeta med internationella institutionella ägare i hållbarhetsfrågor.

SVCA har baserat yttrandet utifrån ovan utgångspunkter.

Sammanfattningsvis har SVCA följande huvudsakliga synpunkter på förslagen i promemorian:

• SVCA tillstyrker ändringen av Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler (avsnitt 6.1), dock bör AP-fondernas placeringsregler omfatta fler typer av alternativa tillgångar jämfört med promemorians förslag.
• SVCA delar promemorians uppfattning att den minsta andel av AP-fondernas marknadsvärde som ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk ska sänkas till 20 procent och tillstyrker därför förslaget i avsnitt 6.2.
• SVCA delar promemorians uppfattning att kravet på externa förvaltare ska tas bort och tillstyrker förslaget i avsnitt 6.4.
• SVCA tillstyrker promemorians förslag att fondmedlen ska förvaltas föredömligt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande (avsnitt 7.2). SVCA anser dock att det bör tilläggas att arbetet med ansvarsfulla investeringar och hållbar utveckling ska utgå ifrån internationellt antagna hållbarhetskrav och riksdagsbeslut i syfte att undvika politisk styrning och nationell överreglering av AP-fondernas förvaltning.
• SVCA tillstyrker promemorians förslag och delar Finansdepartementets bedömning vad gäller AP-fondernas verksamhet och att värdegrunden ska ta sin utgångspunkt i de internationella konventioner som Sverige har undertecknad och av riksdagen ratificerade globala mål för hållbar utveckling samt ett vetenskapligt förhållningssätt till frågor om hållbar utveckling (avsnitt 7.3) SVCA anser dock även fortsättningsvis att AP-fondernas inte får riskera att bli ett närings- och ekonomiskt politiskt instrument. AP-fonderna bör i sin tolkning av internationella konventioner utgå ifrån riksdagsbeslut samt de eventuella mellanstatliga avtal som svenska staten förbundit sig till.
• SVCA tillstyrker promemorians förslag och bedömning avseende transparens (avsnitt 7.4). SVCA anser dock att hållbarhet ska vara en integrerad del av fondernas riktlinjer och redovisning av hur fonderna förvaltar buffertkapitalet.

Läs hela remissyttrandet på PDF-länken nedan