Pressmeddelande -
Stora brister inom sköldkörtelvården - 92 000 drabbade
Ny rapport visar på stora brister i behandlingen av en av Sveriges största folksjukdomar hos kvinnor. Var femte sköldkörtelsjuk, varav de flesta är kvinnor, fortsätter må dåligt på den standardbehandling som ges inom sjukvården. Det motsvarar 92 000 personer. 46 000 mår så dåligt att de inte kan arbeta. Rapporten bygger på en ny Sifo-undersökning med svar från 2060 personer, varav 500 med underfunktion i sköldkörteln.
Hypotyreos eller underfunktion i sköldkörteln är en av Sveriges största folksjukdomar med 458 000 diagnostiserade. Allt fler blir sjuka, på 10 år har antalet ökat med 42 procent. Gruppen 20-40 år ökar mest, med nästan det dubbla sedan 2007. Åtta av tio drabbade är kvinnor. I dag medicineras 98 procent av alla med hypotyreos med standardbehandlingen syntetiskt T4 (Levaxin, Euthyrox).
Enligt rapporten uppger var femte (92 000 personer) av de sköldkörtelsjuka att de mår dåligt trots behandling. Jämfört med andra kroniskt sjuka så mår de sämre och de mår betydligt sämre än personer utan någon kronisk sjukdom. Dessutom anger 25 procent av de sköldkörtelsjuka att de inte får minskade symptom efter medicinering. Bara var tredje (33 procent) upplevde att symtomen försvann helt. Istället för att få prova individanpassad behandling har var fjärde (28 procent) fått antidepressiva läkemedel utskrivet.
- Rapporten bekräftar vår bild att många med underfunktion i sköldkörteln inte blir av med sina symptom, med den standardbehandlingen som erbjuds idag. Många känner sig ”vårdlösa” när de inte kan få hjälp av vården. För att fler ska kunna må bra krävs ökad kunskap om sjukdomen, individanpassade vårdriktlinjer med fler behandlingsalternativ och att det upprättas specialistkliniker. Dessutom behöver det göras en kraftig satsning på forskning, kommenterar Anders Palm, ordförande för Sköldkörtelförbundet.
Stora samhällskostnader
10 procent, vilket motsvarar 46 000 personer, hindras idag helt eller delvis från att arbeta på grund av sin vikande hälsa. Förutom stort lidande medför det stora samhällskostnader. Bara försäkringssystemet kan belastas med så mycket som 6,6 miljarder, enligt en indikativ beräkning i rapporten*. Innan de sjuka fick sin diagnos uppgav 15 procent av de sköldkörtelsjuka att de var sjukskrivna på deltid eller heltid. Var tredje (31 procent) var sjukskriven längre än 9 månader, var fjärde (25 procent) var sjukskriven i mer än ett år.
- Patienter som inte får sin hypotyreos rätt behandlad fortsätter må väldigt dåligt med symtom som utmattning, värk och nedstämdhet. Det gör att många inte kan arbeta på grund av sin sjukdom, när behandlingen inte ger resultat. Förutom det mänskliga lidandet medför det enorma samhällskostnader som med rätt vård skulle kunna minskas, kommenterar Anders Palm, ordförande för Sköldkörtelförbundet.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden maj 2018. Totalt intervjuades 2160 personer i åldern 16-79 år varav 500 uppgav att de hade hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) samt en kontrollgrupp bestående av 836 personer med annan kronisk sjukdom och 824 ”friska” utan någon kronisk sjukdom. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.
Om hypotyreos
Hypotyreos, eller underfunktion i sköldkörteln, är en kronisk sjukdom och den dominerande formen av sköldkörtelsjukdom. Hypotyreos innebär att man har brist på sköldkörtelhormoner som styr kroppens energi och ämnesomsättning. När sköldkörteln inte fungerar påverkas hela kroppen. Vanliga symptom är trötthet/utmattning, koncentrations- och minnessvårigheter, frusenhet, depression, värk och viktökning. Hypotyreos anses enkel att behandla eftersom behandlingen, enligt dagens vårdriktlinjer, ska styras efter ett blodvärde (TSH). När blodvärdet är inom rätt intervall anses patienten vara välbehandlad. Som regel behandlas alla hypotyreospatienter med ett syntetiskt framställt sköldkörtelhormon, levotyroxin. Denna medicin heter i Sverige Levaxin eller Euthyrox. Endast ett fåtal patienter, 2 procent, får prova en individanpassad medicinering.
*Uträkning av kostnader
Sjukpenning: 21 760 kr/mån (ersättning försäkringskassan) x 12 (månader) x 62,5% (medelvärde av sjukskrivning) x 2,6% (antal patienter) x 458 000 (totala antalet patienter) = 1,9 miljarder kronor per år.
Sjukersättning: 18 399 kr/mån x 12 x 5,4% x 458 000 x 62,5 % = 3,44 miljarder kronor per år.
Aktivitetsersättning: (upp till 30 år): 15 269 kr/mån (ersättning räknat på snittlön kvinnor 18-24 år, 23 600) x 12 x 1,2% x 458 000 x 62,5 % = 0,65 miljarder kronor per år.
Arbetsskada: 13 844 kr/mån (räknat på snitt 50% arbetsnedsättning) x 12 x 0,8% x 458 000 = 0,6 miljarder kronor per år.
Alla ersättningar är beräknade utifrån en medianlön på 29 300 enligt SCB, 2016.
Totalt: 6,6 miljarder kronor per år.
Ämnen
Kategorier
Ökad kunskap – Individanpassad vård – Friskt liv för alla med sköldkörtelsjukdom, det är Sköldkörtelförbundets motto. Sköldkörtelförbundet är Sveriges största organisation för personer med sköldkörtelsjukdom och som aktivt arbetar för bästa möjliga hälsa hos sköldkörtelpatienter och för att alla ska ha rätt till en individanpassad vård, i enlighet med Sveriges Patientlag (2014:821).
Sköldkörtelföreningen har funnits sedan 1993 och blev 2017 Sköldkörtelförbundet, som är en ideell organisation för personer med sköldkörtelsjukdom, anhöriga, andra närstående samt de som vill stödja förbundets mål och syfte. Förbundet har cirka 4500 medlemmar. De senaste tre åren har antalet medlemmar trefaldigats.
Sköldkörtelförbundet verkar för förbättrad diagnostik, vård och behandling av sköldkörtelsjukdomar. Vi sprider kunskap, gör undersökningar, skriver pressmeddelanden, debattartiklar, anordnar föreläsningar och den årligen återkommande Sköldkörteldagen för att uppmärksamma Internationella sköldkörteldagen.
Genom kontakter och möten med politiker, myndigheter, vårdgivare, läkemedelsbolag och intresseorganisationer, i och utanför Sverige, arbetar vi för att skapa ett organiserat samarbete på bred front och därmed påverka vården till det bättre. Vi anser att forskning är vägen framåt för att utveckla såväl diagnostik som behandling av sköldkörtelsjukdom.
