Fokus på elevens ständiga förbättring i skolan

I skolans utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och utvecklingsplaner samverkar lärare och elever i arbetet med att skapa en elev som hela tiden förbättrar sig. Detta oavsett vilken nivå eleven befinner sig på. Gabriella Höstfälts avhandling belyser konsekvenser av dagens resultatinriktade läroplan.

I syfte att förstå vad som är angeläget för lärare och elever i skolans inre arbete har Gabriella Höstfält undersökt utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner i årskurserna 7-9 i två skolor. Detta material har hon satt i relation till hur läroplanen är utformad och hur lärare och elever arbetar med innehållet i den.

– Det framkom tydligt att lärare och elever arbetar gemensamt för att forma en elev som hela tiden förbättrar sig själv. Detta oavsett om eleven redan har det högsta betyget eller inte. Betecknande för den individualisering som framträder i utvecklingssamtalen är att det inte finns någon övre gräns för elevens utveckling, konstaterar Gabriella Höstfält, Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

Låsning till betygsstegen

Läroplanens resultatinriktning medför också att skolor har möjlighet att använda utvecklingssamtalen för att vägleda eleverna i en utvecklingsprocess som riskerar att låsa dem vid betygsstegen, menar Gabriella Höstfält.

– Lärare och elever talar om att komma överens om en utveckling och att själva skolarbetet ska leda till fördjupad förståelse. Förutsättningen är dock att eleven visar sina förmågor. Om eleven inte har den förmåga som krävs för ett visst betyg, eller om den inte synliggörs, kan risken bli att eleven fortsätter att arbeta på en viss nivå och fastnar där. Ansvaret och initiativet är elevens och eleven förväntas hela tiden aktivt utveckla sig mot en ökad självständighet i arbetet.

Pratar ”läroplanska”

Läroplanens fokus på resultat och på att utveckla förmågor hos varje elev har bidragit till att lärare och elever utvecklat ett gemensamt professionellt språk som de använder vid utvecklingssamtalen.

– Jag kallar det för att lärare och elev pratar ”läroplanska” när de formulerar mål och strategier med hjälp av den terminologi som finns i kurs- och läroplaner. Terminologin gör att utomstående, som till exempel föräldrar, inte självklart kan förstå och följa de resonemang som förs. Språket ger situationen en seriös prägel som vid exempelvis en anställningsintervju där den arbetssökande ska marknadsföra sig själv, säger Gabriella Höstfält.

Koppling till arbetsmarknaden

Den inriktning som läroplanen har mot ständigt förbättrade resultat uppvisar även andra likheter med arbetslivet, som den förhärskande synen på flexibilitet, kompetensutveckling och individualisering, menar hon.

– Alla kan inte få samma resultat, men här konstruerar vi ett system där alla elever hela tiden ska vara beredda på att förbättra sina resultat. Alla kan inte bli bäst, men vi skapar ett system som gör gällande att det är möjligt. Vad gör detta med elever och med lärarprofessionen?

Gabriella Höstfält disputerade den 20 februari med avhandlingen ”Resultatinriktad individualisering i skolans inre arbete”.

För ytterligare information kontakta Gabriella Höstfält: 070-680 77 48, gabriella.hostfalt@specped.su.se

Läs avhandlingen här.