God studie- och yrkesvägledning avgörande för nyanlända elever

Åsa Sundelin.

Ju mer tid studie- och yrkesvägledaren har för sina samtal med nyanlända ungdomar, desto mer utbildande och vägledande blir samtalen. Det visar en doktorsavhandling som läggs fram den 28 januari och som kastar ljuset på nyanlända ungdomars möjlighet till inkludering med utgångspunkt från studie- och yrkesvägledande samtal.

Ungdomar i gymnasieåldern är i majoritet bland nyanlända barn och ungdomar i Sverige. God studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för att dessa elever ska ta sig igenom utbildningsväsendet och vidare till arbetslivet. Åsa Sundelin, doktorand och utbildare av studie- och yrkesvägledare vid Stockholms universitet, har i sin avhandling följt fem nyanlända elever i gymnasieåldern och fem studie- och yrkesvägledare. Eleverna har varit i Sverige 1-3 år och går på gymnasieskolans Språkintroduktion. Hennes analys visar att vägledande samtal både kan bidra till och begränsa möjligheterna för elever i migration att skapa mening om framtiden.

– Resurserna för vägledningen avspeglas i samtalen. Elever som fick mindre tid för vägledande samtal lämnades att hantera frågor om framtiden i högre grad på egen hand, något de har begränsade möjligheter att göra. Men en vägledning med mer resurser fick en mer utbildande och vägledande funktion i samtalen, säger Åsa Sundelin.

Samtalen har en avgörande betydelse
Avhandlingen visar också att vägledningen har stor betydelse för dessa ungdomar.

– Frågor om utbildning och arbetsliv i Sverige är centrala frågor som eleverna ofta inte har några andra att prata med om. De saknar dessutom svenska nätverk. Eleverna behöver även praktiska och konkreta erfarenheter och upplevelser av utbildning och arbetsliv för att kunna skapa sig bilder av vilka möjligheter som finns, inte enbart detaljerad information om olika gymnasieprogram.

Kräver organisatoriska förutsättningar
De vägledare som observerats och intervjuats är professionella och använder sin samtalskompetens väl. Men de behöver utrymme för reflektion för att kunna hantera balansen mellan elevernas behov och samhällets ramar. Detta för att inte utveckla rutiniserade arbetssätt som riskerar att begränsa elevernas möjligheter att forma framtiden med sina villkor, menar Åsa Sundelin.

– Utifrån studiens resultat verkar det vara gynnsamt för eleverna bland annat när deras migrationserfarenheter ges utrymme i samtalen. Också att vägledarna förmår uppfatta de existentiella frågor som eleverna har att hantera när det gäller att forma livet i ett nytt sammanhang.

Åsa Sundelin disputerar den 28 januari med avhandlingen ”Att skapa framtid – En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration”.

För mer information kontakta Åsa Sundelin: 073-461 11 06, asa.sundelin@edu.su.se

Läs avhandlingen här.