Samspel i hjärnan mellan ord och språkmelodi

I sin avhandling i lingvistik beskriver Hatice Zora hur det kan fungera när hjärnan matchar hörselintryck mot representationer av talade ord, så kallad lexikal access. Hon undersöker särskilt om och hur språkmelodin inverkar på talförståelsen och hur språkspecifik denna inverkan är. Det visar att språkmelodins betydelse för lexikal access är obestridlig. Två av artiklarna i avhandlingen har publicerats i tidskriften Frontiers in Neuroscience och en i NeuroReport.

Lexikal access är en central komponent vid människans tolkning av talat språk. För att förstå hur denna process fungerar är det viktigt att undersöka vilka typer av akustisk information som finns representerade i människans långtidsminne och hur hjärnan använder denna typ av information.

I Hatice Zoras avhandling undersöks om det finns s.k. minnesspår för prosodisk information (språkmelodi) i lexikal access och om denna prosodiska information uppfattas innan uppmärksamheten riktas mot talsignalen. Avhandlingen jämför tre språk som är typologiskt distinkta – engelska, turkiska och svenska – och testar i vilken utsträckning betydelsen av prosodiska drag för lexikal access är språkspecifik och skiljer sig åt mellan olika språktyper.

För att förstå lexikal access i grunden är det nödvändigt att följa och registrera hjärnaktivitet i realtid, för att observera igenkänningsprocessens utveckling. I avhandlingen användes Elektroencefalografi (EEG), en elektrofysiologisk teknik för att studera elektrisk aktivitet i hjärnan med god tidsupplösning, vilket möjliggör observationer av tidsutvecklingen i lexikal processning. EEG-tekniken fångar neurala responser som är direkt relaterade till specifika sensoriska och kognitiva processer. Det kan ge utslag vid hjärnans automatiska reaktioner på förändringar av hörselintryck, även om uppmärksamheten är riktad på annat håll.

De studier som presenteras i avhandlingen visar att prosodins (språkmelodins) betydelse för lexikal access är obestridlig. Hjärnan reaktion är starkare och aktiverar större områden när den processar prosodiska drag i faktiska ord jämfört med pseudoord. Prosodisk information aktiverar minnesspår kopplade till ord och deras möjliga lexikala avledningar även utan någon som helst kontext. Minnesspår av denna information i hjärnan påverkas inte av uppmärksamhet och har därför någon grad av automaticitet. Avhandlingen visar att hjärnan inte bara uppfattar prosodiska förändringar utan att den också använder dem för att aktivera minnesspår associerade med ord och deras möjliga avledningar.

Avhandlingen Mapping prosody onto the lexicon – Memory traces for lexically specified prosodic information in the brain” finns att läsa här samt länkar till artiklarna i Frontiers in Neuroscience och NeuroReport.

För ytterligare information:

Hatice Zora, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet
E-post: hatice@ling.su.se
Telefon: 08-16 29 30 Mobil: 072-205 17 83