​Svenskt kött har låg klimatpåverkan

Att minska utsläppen från fossila bränslen måste vara huvuduppgiften - inte skatt på kött, skriver Svenskt kötts vd Maria Forshufvud tillsammans med LRF på DN debatt. Inlägget är en replik till förslaget om att införa en skatt på nötkött som publicerades på DN debatt fredagen 27 februari.

Chalmers har åter tagit fram en rapport där man tycker att en skatt på kött skulle lösa klimatproblemet. Det stämmer inte. Fakta är att både i Sverige och globalt svarar användningen av fossil energi för ca 70 procent av klimatpåverkan. Att minska dessa utsläpp måste rimligen vara huvuduppgiften.

Med detta sagt är det förstås viktigt att se vad även andra verksamheter kan gör för att bidra till att minska utsläppen och förbättra klimatet. Det gäller också produktion av livsmedel. Här har svensk livsmedelsproduktion de senaste åren gjort stora framsteg. Produktionseffektivitet utvecklas kontinuerligt och andelen fossil energi minskar tydligt. Faktum är att de första gårdarna nu kör helt fossilfritt, att kväveeffektiviteten i odlingen är bland de högsta i världen och att den svenska produktionen av proteinfoder har dubblats de senaste 15 åren. Självklart kan vi göra mer, men detta måste också jämföras med hur köttproduktionen ser ut i andra länder i dag.

Svenskt kött har jämförelsevis mycket låg klimatpåverkan

Att införa en enhetlig skatt på nötkött som inte tar hänsyn till var och hur köttet har producerats riskerar i realiteten att öka utsläppen, allt annat lika. Följden av en sådan skatt innebär nämligen att det billigaste nötköttet får en fördel jämfört med andra livsmedel. I dag har svenskt kött jämförelsevis mycket låg klimatpåverkan. Brasilianskt kött från djur som betar på tidigare regnskog har cirka 30 gånger större utsläpp än kött från svenska djur. En portion brasilianskt kött ger därmed lika stora utsläpp som 30 portioner svenskt nötkött.

Skatt på kött som inte gynnar det klimatsmarta köttet fungerar inte

En enhetlig köttskatt riskerar inte bara att öka importen och därmed utsläppen. En bieffekt riskerar också att bli att vi får färre betande djur som håller det svenska landskapet öppet, vilket riskerar att leda till att vi inte klarar målet om biologisk mångfald. En skatt som gynnar utländsk köttproduktion slår också undan benen för den goda svenska djuromsorgen och låga användningen av antibiotika. En skatt på kött som inte gynnar det klimatsmarta köttet fungerar inte.

Ytterligare ett problem med rapporten från Chalmers är att den endast tar upp utsläppen i primärproduktionen av mat. Riktigt är att produktionen av animalier svarar för den stora delen. Men för vegetabilier betyder förädling, transporter och tillagning mer än utsläppen från produktionen. För en måltid med ärtbiff kan dessa utsläpp vara 3 gånger större än utsläppen från gården. Detta visar att beräkningar om utsläpp behöver ta hänsyn till hela matkedjan, för att minska utsläppen optimalt.

Världen står inför en stor klimatutmaning. Åtgärder behövs onekligen. Men de måste vara genomtänkta. Ett av Sveriges övergripande miljömål, Generationsmålet, syftar just till att inte exportera miljöpåverkan. Åtgärder som vidtas bör därför inte flytta utsläppen till andra länder som i realiteten innebär större utsläpp. Det gynnar inte klimatet.

Maria Forshufvud, vd Svenskt kött

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF