Fler elever, större budget och höga målsättningar

År 2025 ska de kommunala gymnasieskolorna ha högst meritvärde och genomströmning i kommungruppen större städer. Då ska också pojkarna prestera 20 procent bättre än genomsnittet i samma grupp. Det framgår av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdragsplan.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden får ett tillskott på 20 miljoner kronor 2019 för indexuppräkningar och volymökningar inom gymnasieskolan. Efter flera år med volymminskningar i åldersgruppen 16–18 år ökar denna grupp. Enligt den senaste befolkningsprognosen ökar antalet ungdomar 16–18 år med 1100 (32 procent) under de kommande tio åren. Ökningen motsvarar en normalstor gymnasieskola.
– Utifrån detta har vi gett förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny gymnasieskola, säger Peter Vigren (S), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Bedömningen är även att antalet elever från andra kommuner fortsätter att öka.
– Riksidrottsgymnasierna i friidrott och innebandy är en viktig anledning till detta, men också att kranskommunerna har ett begränsat utbud av gymnasieutbildningar, säger Peter Vigren.

Gymnasieskolans budgetram styrs huvudsakligen av en politisk beslutad resursfördelningsmodell. I oktober beslutade nämnden om en ny resursfördelningsmodell från 2019 för de nationella programmen. Skolorna kommer att få samma förutsättningar som tidigare år, med undantag för eventuell effekt av meritvärdestillägget som är en ny parameter i den nya resursfördelningsmodellen.

Utifrån det stora mottagandet av nyanlända för ett par år sedan, och att alltfler av dessa fått besked om uppehållstillstånd, har SFI haft en kraftig volymökning under 2018. En förändrad lagstiftning om utbildningsplikt för nyanlända inom etableringsprogrammet har också bidragit till volymökningen. Denna nivå bedöms hålla i sig under 2019.

Kontakt:
Peter Vigren (S)
Ordförande
070-549 46 99
peter.vigren@umea.se