Gå direkt till innehåll
Svart-randig kantnål: hanen längst ner, honor upptill. Foto: Sara Mendes
Svart-randig kantnål: hanen längst ner, honor upptill. Foto: Sara Mendes

Pressmeddelande -

Gravida kantnålshanar överger ungarna om de hittar snyggare hona

Hos kantnålsfiskar blir hanarna gravida, förser ungarna med näring och syre och avslutar det hela med en levandefödsel. Men de är knappast några mönsterpappor. I en ny studie visar svenska och portugisiska forskare att om hanen träffar en hona han gillar bättre än den han är gravid med gör han sig av med äggen eller förkortar graviditeten för att snabbare kunna para sig med den nya.

Kantnålsfiskar, liksom släktingarna sjöhästar, har lagt upp samliv och föräldraskap annorlunda än de flesta andra djur. Honorna konkurrerar med varandra om hanarna med hjälp av ornament och tjusiga dansuppvisningar. Hanarna väljer kräset vilken hona de tar emot ägg från. Hanarna blir sedan gravida och föder.

Men, hanarna är inte totalt hängivna sina ofödda ungar. Det kunde forskare från Uppsala och Portugal se hos den svartrandiga kantnålsfisken Synganthus abaster, en art som finns i Medelhavet och längs den sydeuropeiska Atlantkusten. Frestas en redan gravid hane med en bättre hona än hans förra partner kan det hända att han tänker om: han förkortar sin graviditet, ger mindre resurser till sina foster och ungarna blir också mindre än annars. Allt för att han snabbare ska kunna para sig med den nya tjusigare honan.

I ett av forskarnas experiment fick en nyparad hane se en större och därmed bättre hona än mamman till hans kull. Resultatet blev att han aborterade fler ägg, kortade sin graviditet och födde mindre ungar än hanar som hölls med sin ursprungliga hona eller med en ny hona av samma storlek som mamman.

Det verkar alltså som om hanen slutar investera tid och energi i sin kull för att spara resurser till en ny, bättre kull med den sexigare honan. Hanar kan återvinna energi från aborterade ägg, så detta kan vara ett sätt för honom att satsa mer på framtida ägg från den nya honan. Forskarna kallar detta för ”Tjejen i rött”-effekten (The woman in red effect) efter den gamla Gene Wilder-filmen från 1984, där en kvinna klädd i rött utövar ett katastrofalt inflytande på en mans familjeliv. Exakt vad som orsakar denna mörka sida hos kantnålarnas kärleksliv är osäkert: är det hanens eget val att strunta i den aktuella kullen, eller kan honan ”i rött” på något sätt kortsluta hanens inflytande över sin graviditet?

För mer information kontakta: Anders Berglund, professor i zooekologi, institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet, tel: 0733-540 540, e-post: Anders.Berglund@ebc.uu.se

Cunha M, Berglund A, Mendes S, Monteiro N. 2018. The ‘Woman in Red’ effect: pipefish males curb pregnancies at the sight of an attractive female. Proc. R. Soc. B 285: 20181335. http://dx.doi.org/10.1098/rspb.2018.1335

Ämnen

Regioner


Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Kontakter

Linda Koffmar

Presskontakt biträdande presschef Forskning, utbildning, övergripande 018-471 1959

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.

Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.

Uppsala universitet
Segerstedthuset, Dag Hammarskjölds väg 7
752 36 Uppsala
Sweden
Besök våra andra nyhetsrum