Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Släktskap kartlagt i stenåldersgravar från Gotland

    I en ny studie har forskare vid Uppsala universitet kartlagt släktskapet i fyra gravar från en 5 500 år gammal jägar-samlarkultur vid Ajvide på Gotland. Dna-analyserna tyder på att befolkningen hade god kännedom om släktlinjer och att relationer bortom den närmsta familjen spelade en viktig roll.

  • IceCube uppgraderas med svensk teknik

    15 år efter att IceCube färdigställdes har det skett en omfattande uppgradering där svenska forskare haft en väsentlig roll. Uppgraderingen förväntas leda till nya upptäckter inom neutrinoastronomi och partikelfysik.

    En bild på ett labb och baracker i ett snölandskap.
  • Generativ AI har sju tydliga roller i arbetet mot desinformation

    Forskare har i en ny studie tagit fram sju tydliga roller som generativ AI kan ha när det gäller information. I en ny studie beskriver de både positiva och negativa roller och dess styrkor, svagheter, möjligheter och risker. AI kan motverka desinformation, men den kan också förstärka problemet genom övertygande och svårupptäckt manipulation, som snabbt kan kopieras och spridas i stor skala.

  • 11 genvarianter påverkar tarmfloran

    två nya studier gjorda på 28 000 personer kan forskare visa att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa tydligt påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vad de gör där. Tidigare har man bara känt till två områden. Vissa av de nya genvarianterna kan kopplas till ökad risk för glutenintolerans, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar.

    Ett stapeldiagram i ljusblått och grått som visar nya samband. Enstaka lila staplar som visar redan kända markörer.
  • Forskare vill förändra hur vi varnar för naturkatastrofer

    Generella varningar räcker inte längre när extremväder, bränder och översvämningar blir allt vanligare. Forskare vid Uppsala universitet i samarbete med bland andra SMHI efterlyser nu en ändring – från massutskick till personligt anpassade varningar som faktiskt får människor att agera.

    Porträttbild Giuliano Di Baldassarre.
  • 14 nya hedersdoktorer utsedda vid Uppsala universitet

    Fredrik Logevall, forskare inom modern amerikansk historia och utrikespolitik, Arjan Koning, teoretisk kärnfysiker och en världsledande expert inom kärndata samt Eva Nyström, idéhistorisk forskare som bland annat har digitaliserat de så kallade Linnébreven, är tre av årets sammanlagt 14 nya hedersdoktorer vid Uppsala universitet. Hela listan finns i pressmeddelandet.

  • Varför är nordiska medlare så vanliga?

    Personer från nordiska länder blir ofta utsedda till internationella medlare i krig och väpnade konflikter. I en ny bok beskriver fredsforskare hur det kommer sig att just nordiska medlare är så populära. Var kommer de ifrån, varför åtar de sig uppdrag och vad är deras mandat? Jan Eliasson, Anna Lind, Martti Ahtisaari, Erik Solheim och Dag Hammarskjöld är några exempel ur boken.

  • Havsreptilens tand visar att mosasaurier kunde leva i sötvatten

    Mosasaurier, jättelika marina reptiler som fanns för över 66 miljoner år sedan, levde inte bara i havet utan också i floder. Det visar ny forskning baserad på analyser av en mosasaurietand som hittats i North Dakota och tros tillhöra ett djur som kunde bli 11 meter långt.

  • Sex av årets Nobelpristagare föreläser vid Uppsala universitet

    Lördagen den 13 december finns det chans att lyssna på föreläsningar med sex av årets Nobelpristagare i Uppsala. Pristagare på plats: Fysiologi eller medicinpriset: Frederick J. Ramsdell, Mary E. Brunkow, Shimon Sakaguchi. Kemipriset: Susumu Kitagawa och Omar M. Yaghioch. Ekonomipriset: Philippe Aghion. Samtliga föreläsningar är öppna för allmänheten.

    Tecknade porträtt på sex nobelpristagare, Mary E. Brunkow i mitten.
  • Tio tusen år gamla genom från södra Afrika ändrar bilden av människans evolution

    I södra Afrika fanns en grupp människor som levde delvis isolerat under hundratusentals år. Det visar en ny studie som bygger på analyser av arvsmassan från 28 människor som levde mellan 10 200 och 150 år sedan i södra Afrika. Forskarna hittade också genetiska anpassningar som troligtvis format Homo sapiens som art.

  • Upptäckt av nya marina svampdjur stödjer antagande om djurens evolution

    En helt ny ordning av marina svampdjur har hittats av forskare vid Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Svampdjurordningen som kallas ”Vilesida” producerar dessutom ämnen som skulle kunna användas i läkemedelsutveckling. Samma ämnen stödjer hypotesen att svampdjur – och därmed djur – uppstod 100 miljoner år tidigare än vad man trott.

    Paco Cárdenas och Julio A Díaz i labbet. De sitter vid ett mikroskop. I förgrunden syns en burk med det nya svampdjuret.
  • Sexuellt urval leder till snabbare evolution av nya arter

    När hanar tvingas konkurrera om honor bildas nya arter snabbare. Det visar en ny studie där forskarna jämfört skalbaggar som får para sig fritt, med baggar där konkurrensen är begränsad. Experimenten, som pågått i 40 års tid och följt 200 generationer skalbaggar i rakt nedstigande led, förklarar hur viktigt sexuellt urval är för att nya arter ska uppstå.

    Forskaren sitter och tittar på en dator. På skärmen syns en uppförstorad skalbagge som är grön- och svartspräcklig.
  • Rekordsmå pixlar med oslagbar skärpa

    Tycker du att det här är pixligt? Lite otydligt att läsa? Det kan vara borta om några år. Forskare tagit fram ny teknik med rekordsmå pixlar, i en skärm som har den högsta upplösningen som ögat kan uppfatta. Pixlarna återger färger genom nanopartiklar, och skapar möjligheter för virtuella världar som visuellt är omöjliga att skilja från verkligheten. Studien publiceras i Nature

    En närbild på ett öga.
  • Ursprunget till det forntida Egyptens Karnaktempel har hittats

    Den hittills mest omfattande geoarkeologiska kartläggningen av tempelstaden Karnak i Egypten har gjorts av en forskargrupp ledd från Uppsala universitet. Det är ett av världens största tempelkomplex och en del av Unescos världsarv. Forskningen visar på möjliga kopplingar till den fornegyptiska mytologin och ger en inblick i samspelet mellan templets flodlandskap och befolkningen under 3 000 år.

  • Ytterst få ångrar juridiskt könsbyte

    Färre än en procent av personerna som bytt juridiskt kön väljer att återgå till könet de fick vid födseln. Det visar en ny studie från Uppsala universitet där forskarna undersökt hur stabilt ett könsbyte är över tid.

    Kristen Clark står utomhus framför psykiatrins hus. Hon tittar in i kameran.
  • Hjärnäpplet till Ola Spjuth

    Ola Spjuth använder sig av robotar och AI för att testa säkerheten hos läkemedel. Nu tilldelas han priset Hjärnäpplet.

    Ola Spjuth står framför en vit tavla där det ritats lite i ena hörnet. Det är svårt att se vad ritningen föreställer.
  • Siklöjan - hela arvsmassan kartlagd

    En ny studie visar att det finns olika sorters siklöjor i svenska vatten, med olika genetisk anpassning till var och när leken sker. Studien är gjord på fiskar från insjöar samt från Bottenviken och närliggande älvar. Den här nya kunskapen kan användas för en hållbar förvaltning av arten. Forskarna vill nu undersöka om det är så att lekplatsen påverkar kvaliteten på löjrommen.

    Porträttfoto på professor Leif Andersson.
  • Gunilla Osswald är Årets alumn 2025

    Gunilla Osswald är sedan 2013 VD för läkemedelsföretaget BioArctic som nu når framgångar över hela världen med ett läkemedel mot Alzheimer. Med över 40 års erfarenhet av läkemedelsutveckling och en lång karriär som präglats av vetenskaplig excellens, samhällsnytta och innovationskraft har hon blivit utsedd till Årets Alumn 2025.

  • AI kan hitta cancer som patologerna missar

    Män som bedömts som friska efter en patolog analyserat deras vävnadsprov kan ändå ha en tidig form av prostatacancer. Med hjälp av AI har forskare vid Uppsala universitet kunnat hitta subtila förändringar i vävnaden som gör att cancern kan upptäckas långt innan den blir synlig för det mänskliga ögat.

    Carolina Wählby pekar på en stor skärm där det syns bilder av biopsier från patienter.
  • Förlängd livstid och ökad säkerhet i elbilsbatterier med ny AI-modell

    Att batterier i elbilar slits ut för snabbt bromsar elektrifieringen av transportsektorn. Nu har forskare vid Uppsala universitet tagit fram en AI-modell som kan ge en mycket mer exakt bild av batteriets åldrande. Modellen kan leda till längre livslängd och högre säkerhet för elbilsbatterier.

    Två porträttfoton bredvid varandra som visar Wendi och Daniel.
Visa mer