Hundar bidrar med information om utveckling av hjärntumörer hos människa

Hjärntumörer hos hundar är slående lika de som uppkommer hos människa. I en studie som publiceras i tidskriften PLOS Genetics har forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet använt genetiska undersökningar av olika hundraser för att identifiera gener som kan ha betydelse för uppkomsten av hjärntumörer hos både hund och människa.

Gliom hos människa är en allvarlig form av hjärntumör som mycket sällan kan botas. Gliom uppkommer också hos hundar och vissa raser har en högre risk än andra att utveckla sjukdomen. Det är framför allt några av de trubbnosiga raserna, som boxer och bulldogg, som oftare får denna typ av hjärntumör.

– I vår studie antog vi att eftersom de trubbnosiga raserna med förhöjd risk är nära besläktade skulle vi kunna hitta ett område i arvsmassan som är gemensamt för dessa raser. Samma riskfaktor för gliom skulle också kunna finnas hos andra hundraser. Därför började vi med att jämföra genetiska markörer för hundar med gliom från flera raser gentemot friska kontroller. Baserat på detta gjorde vi sedan fler genetiska analyser för att rama in området i arvsmassan säger Katarina Truvé, försteförfattare till den aktuella studien och tidigare doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.

De genetiska analyserna gjordes på 25 olika hundraser och forskarna kunde identifiera ett område i arvsmassan som skiljer sig mellan friska och sjuka hundar. Detta område visade också tecken på att ha varit under selektion i de trubbnosiga raser som har störst risk att drabbas av gliom. Det innebär att gener som har betydelse för gliomutveckling skulle kunna finnas på samma ställe i arvsmassan som gener med egenskaper som har gynnats i aveln för dessa trubbnosiga raser. Inom detta område identifierade forskarna sedan tre gener som var mest kopplade till utvecklingen av gliom hos hundar.

Hos människa finns samma gener som forskarna identifierat hos hundarna. De gick därför vidare med att studera om det även hos människa fanns en koppling mellan de identifierade generna och gliom.

– Vi jämförde bland annat hur aktiva generna var i tumörvävnad och normal hjärnvävnad. Framför allt en av gener uppvisade lägre aktivitet i tumörvävnad. Resultaten visar att det är angeläget med fortsatta studier av vilken roll de tre generna har i utvecklingen av gliom, något som skulle kunna vara till nytta för både hundar och människor, säger Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och SciLifeLab, som har lett analyserna av mänsklig hjärnvävnad i studien.

Studien är samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och University of California, Davis, USA. Resultaten har publicerats online in tidskriften PLOS Genetics.

För mer information kontakta Katarina Truvé, bioinformatiker vid Göteborgs universitet, e-post: katarina.truve@gu.se, tel: 0766 229788

Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, e-post: karin.nilsson@igp.uu.se, tel: 0701 679579

Truvé et al. (2016) Utilizing the Dog Genome in the Search for Novel Candidate Genes Involved in Glioma Development - Genome Wide Association Mapping Followed by Targeted Massive Parallel Sequencing Identifies a Strongly Associated Locus, PLOS Genetics

Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.