Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige

I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska arvsordningen. I sin avhandling, som försvaras den 29 januari vid Uppsala universitet, lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar med svenska principer.

I allt högre utsträckning definieras Sverige numera som ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Detta mångkulturella samhälle möter stora utmaningar i de normer som styr egendomsöverföringen vid dödsfall.

- Islamisk arvsrätt ger uttryck för värderingar som saknar motsvarighet i svensk lagstiftning och rättstradition. I vissa fall ärver män och kvinnor olika stor del av arvet och arv medges inte över religionsgränser. Därutöver har barn födda av en ogift mor ingen arvsrätt efter fadern och dennes släktingar, förklarar Mosa Sayed.

Den islamiska arvsrätten behandlas i avhandlingen som ett kulturuttryck grundad i de värderingar som är förankrade i de islamiska rättskällorna, det vill säga islams heliga bok koranen. Den svenska (internationella) arvsrättsliga lagstiftningen utgår från den så kallade nationalitetsprincipen, som innebär att arvlåtarens kvarlåtenskap ska delas enligt lagen i det land där den avlidne var medborgare vid sin död.

För att lösa den konflikt som kan uppstå i mötet mellan islamisk arvsrätt och svensk rätt, och liknande ”kulturkrockar” på det rättsliga planet, försvarar Mosa Sayed en mångkulturell utgångspunkt. Denna innebär att svenska domstolar och myndigheter under vissa förutsättningar till och med bör respektera och tillmäta arvlåtarens och arvingarnas kulturella tillhörighet betydelse vid tillämpningen av de aktuella principerna. Det rättsliga erkännandet av den kulturella tillhörigheten, som den mångkulturella utgångspunkten innebär, bör i vissa fall kunna leda till arv delas med olika lotter beroende på om arvingarna är män eller kvinnor.

I avhandlingen analyseras vissa centrala svenska lagar, såsom den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, för att därigenom utreda utrymmet för en så kallad mångkulturell rättstillämpning. När måste en svensk domstol avstå från att göra bruk av exempelvis nämnda islamiska principer?

- Avhandlingen lämnar en detaljerad redovisning över den islamiska arvsrätten och rör problem som berör en stor del av den svenska befolkningen. I detta avseende kan den därför fungera som ett praktiskt redskap för myndigheter och domstolar i Sverige. Därutöver behandlar avhandlingen centrala frågeställningar som rör det svenska mångkulturella samhället och på så sätt är en illustration över det mångkulturella samhällets stora utmaningar. Den bör därför betraktas som ett inlägg i den pågående mångkulturella debatten om invandrare, invandrares kultur och innebörden av den medborgerliga likställdhetsprincipen betraktad utifrån konkreta frågor knutna till rätten att ärva, säger Mosa Sayed.


För mer information kontakta Mosa Sayed, tel: 018-471 2067
e-post: mosa.sayed@jur.uu.se

Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida.