Juridiska – ett helt nytt språk?

Många människor har erfarenhet av svårigheter att förstå juridiska texter. Juristers språkanvändning kan uppfattas som mer än nödvändigt svårtillgänglig. I sin avhandling undersöker språkvetaren Ann Blückert vilka språknormer som förmedlas till juriststudenterna under deras utbildning.

Att språket är juristens främsta arbetsredskap är något som jurister själva ofta betonar. Under utbildningen grundlägger blivande jurister sitt sätt att hantera detta redskap. Ett intresse av att veta mer om språkbruket i ett sammanhang där språket står i centrum ligger bakom Ann Blückerts avhandling ”Juridiska – ett nytt språk? En studie av juridikstudenters språkliga inskolning”. Hennes bakgrund som lärare och studievägledare har bidragit till intresset för studenters skrivande.

Ann Blückerts huvudsakliga syfte är att undersöka vilka språknormer som förmedlas till studenterna genom lärarnas kommentarer till studenternas texter och genom olika former av skrivhandledning. I avhandlingen, som nyligen försvarades vid Uppsala universitet, analyserar hon lärarkommentarer till texter skrivna under det första året av juridikutbildningen vid Uppsala universitet.

I början av utbildningen fokuseras lärarnas textkommentarer till stor del på språket. Kommentarer till ordval och stil dominerar på den första terminen. Studenterna måste lära sig att undvika ett alltför vardagligt och ett alltför tillkrånglat språk.

- I utbildningen möter de en form av dubbla budskap. Lärarna förmedlar budskapet ”skriv enkelt!”, men i kurslitteraturen möter studenterna ibland en komplicerad meningsbyggnad, säger Ann Blückert.

De nya juridikstudenterna får höra att juridisk svenska är ”ett helt nytt språk”. Mycket av det som lärarna markerar i studenternas texter gäller avvikelser från skriftspråksnormer i allmänspråket. Så är exempelvis oftast fallet när grammatiska och syntaktiska språkstrukturer aktualiseras i lärarkommentarerna.

- Budskapet att juridisk svenska är ett nytt språk är därför knappast befogat. Däremot behöver studenterna förutom termkunskap tillägna sig stilistisk och pragmatisk medvetenhet. Det innebär bland annat medvetenhet om vikten av precision i ordvalet – att väga varje ord på guldvåg – för att undvika formuleringar som inte anses passa in i den så kallade juridiska tonen, säger Ann Blückert.

Den undervisningspraktik som juridikstudenternas skrivande är infogat i innebär bland annat att studenternas texter av rättviseskäl bedöms anonymt. Det medför att det inte finns så stor möjlighet för en student att resonera om texten med den lärare som kommenterat och bedömt den. Det är då viktigt att lärarnas textkommentarer utformas så att de berör även mer komplexa aspekter av studenternas språkanvändning.

De skriftliga kommentarerna är dock ofta kortfattade, och utrymmet för problematisering av språknormer och textmönster blir då begränsat. Därigenom minskar lärarnas och utbildningens möjligheter att bidra till en fördjupad språklig medvetenhet hos juridikstudenterna. Hos en del lärare i studien återfinns längre, resonerande kommentarer. För andra lärare kan arbetssituationen försvåra möjligheten att ge annat än kortfattade språkliga kommentarer som ordval eller syftning.

För mer information kontakta Ann Blückert, tel: 018-471 10 83, e-post: ann.blyckert@nordiska.uu.se

Läs mer om avhandlingen på universitetets hemsida.