Människan är inte ensam om att kunna kommunicera i meningar

Mänsklig kommunikation styrs av regler som gör det möjligt att kombinera ord för att generera nya betydelser. Sådana syntaktiska regler har länge antagits vara unika för människor men en ny studie visar att även den japanska talgoxen kombinerar sina läten med särskilda regler för att kommunicera viktiga sammansatta meddelanden. Syntax är alltså inte unikt för människors språk, utan kan istället vara en allmän anpassning till beteende och social komplexitet i kommunikationssystemen.

Språket är en av människans viktigaste och mest utmärkande egenskaper. Det ger oss möjlighet att skapa otaliga uttryck från ett begränsat antal vokala inslag och betydelser och ligger till grund för utvecklingen av andra karakteristiska mänskliga beteenden, såsom konst och teknik. Kraften i språket ligger i att kombinera icke meningsbärande ljud till ord, som i sin tur kombineras till fraser. Forskning om icke-mänskliga primater och fåglars kommunikationssystem tyder på att förmågan att kombinera icke betydelsebärande vokala element har utvecklats flera gånger, men utvecklingen av syntaxen (det vill säga att kombinera olika ord för att bilda mer komplexa uttryck) har fram till idag ansetts vara unik för människors språk.

Denna uppfattning utmanas i en ny studie, publicerad i Nature Communications. En grupp forskare från Japan, Tyskland och Sverige visar där att den japanska talgoxen, känd för sin varierande sångrepertoar, har utvecklat syntax.

Denna lilla fågelart möts av ett antal hot och som svar på exempelvis rovdjur ger den en mängd olika läten. Dessa läten kan användas antingen ensamma eller i kombination med andra läten. Genom ett uppspelningsexperiment kunde forskargruppen visa att ABC läten betyder "söka efter fara", som exempelvis när talgoxen möter ett rovdjur, medan D-läten betyder "kom hit", som till exempel vid upptäckt av en ny näringskälla, eller för att locka tills sig partnern till sin holk. Talgoxen kombinerar ofta dessa två läten till ABC-läten när den vill avskräcka rovdjur. När dessa två läten spelas upp tillsammans i den naturligt förekommande ordningen (ABC-D), både närmar sig och söker fåglarna efter fara. Men när lätenas ordning vänds om artificiellt (D-ABC), svarar fåglarna inte.

- Denna studie visar att syntaxen inte är unik för mänskligt språk, utan att den även har utvecklats oberoende bland fåglar. Att förstå varför syntax har utvecklats hos den japanska talgoxen kan ge insikter om dess evolution hos människan, säger David Wheatcroft, postdoktor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

Japanska talgoxar använder olika läten för att samordna en rad olika sociala interaktioner, vilka var och en kräver specifika beteendemässiga reaktioner. Syntax omfattar regler som gör det möjligt att, utifrån en begränsad vokabulär, generera ny betydelse som lätt kan kännas igen. Dessa regler kan vara en anpassning till beteende och social komplexitet i kommunikationssystemen, såsom i mänskligt språk.

För mer information kontakta David Wheatcroft, tel: 018-471 6495, 072-2238327, e-post: David.Wheatcroft@ebc.uu.se

Ljudfiler av fågelns sång finns att tillgå. Kontakta David Wheatcroft  eller pressinformatör Linda Koffmar linda.koffmar@uadm.uu.se

Referens: Toshitaka Suzuki, David Wheatcroft, and Michael Griesser (2016) Experimental evidence for compositional syntax in bird calls, Nature Communications, DOI: 10.1038/ncomms10986