Ny avhandling diskuterar rätten till skadestånd för kränkning

Är det värre att bli utsatt för ett mordförsök än en våldtäkt? Vad är egentligen en kränkning och hur kan man sätta en prislapp på den? I en ny avhandling från Uppsala universitet diskuteras hur kränkningsersättning bör bestämmas och hur man ska kunna jämföra olika kränkningar.


Det blir allt vanligare att prata om kränkningar av olika slag. Särskilt de som sker genom brott. Kränkningsersättningen är ett försök att ge upprättelse för brottsoffret. Doktoranden Sandra Friberg vid juridiska institutionen på Uppsala universitet har i sin avhandling, som är den första i Sverige som handlar om skadestånd för brottsliga kränkningar, försökt klargöra vad som avses med kränkning genom brott och när ett offer kan ha rätt till skadestånd.
– Det finns ett stort behov av att diskutera vad man vill uppnå med skadestånd i de här fallen. Särskilt hur skadeståndet förhåller sig till det straff som gärningsmannen kan dömas till. Jag ställer bland annat frågan om skadeståndet har kommit att bli mer och mer likt ett slags ”privat straff”, säger Sandra Friberg.

Avhandlingen jämför bland annat de straff- och skadeståndsrättsliga förutsättningarna för ansvar. Många gånger saknar gärningsmannen medel att betala skadeståndet.  Därför redogörs även för den angripnes möjligheter att istället få ersättning från sin hemförsäkring eller Brottsoffermyndigheten.

– Trots att det länge har funnits möjlighet att döma ut skadestånd för kränkning genom brott är det ibland oklart vid vilka brott någon kan sägas bli kränkt, och vem som blir kränkt säger Sandra Friberg. Därför har jag presenterat en utförlig beskrivning av de olika brott som kan och bör kunna ge rätt till skadestånd.

Bland beskrivningarna av brott som vanligtvis kan ge rätt till skadestånd nämns bland annat våldtäkt, mordförsök, förtal och olaga frihetsberövande. Bland de brott där det kan vara svårare att avgöra om någon utsatts för en integritetskränkning kan nämnas skadegörelse, hemfridsbrott och koppleri.

– En av de mest komplicerade frågorna är kanske hur kränkningsersättningen bör bestämmas och hur man ska kunna jämföra och gradera olika kränkningar. Förhoppningsvis kan min avhandling fungera som ett underlag för en fortsatt, och mer fördjupad, diskussion om hur det ovärderliga ska värderas, säger Sandra Friberg.


Disputationen äger rum lördagen 18 december vid Uppsala universitet.
För mer information kontakta Sandra Friberg, Telefon: 018-471 71 44 eller
070-458 04 20