Ny metod att snabbt bestämma antibiotikaresistens

Forskare från Uppsala universitet, SciLifeLab i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala och har utvecklat en ny metod för att snabbt kunna identifiera vilka bakterier som orsakar en infektion och bestämma huruvida de är resistenta eller känsliga mot antibiotika. Fynden publiceras nu i tidskriften Journal of Clinical Microbiology.

- Klinisk användning av metoden skulle resultera i att rätt antibiotikabehandling kan sättas in från början och att onödig antibiotikaanvändning därmed minskar, säger professor Dan I. Andersson, Uppsala universitet, som lett studien tillsammans med professor Mats Nilsson, vid SciLifeLab i Stockholm och Stockholms universitet.

Antibiotikaresistens är ett växande medicinskt problem som hotar människors hälsa över hela världen. Idag dör många människor på grund av infektioner med resistenta bakterier. När en infekterad person behandlas med antibiotika används vanligen så kallad empirisk terapi, d.v.s valet av antibiotika baseras på resistenssituationen hos bakterierna i en stor population (t.ex. hos befolkningen i Sverige) och inte på vilken eventuell resistens som bakterien hos den infekterade personen bär. Detta leder ibland till val av ett antibiotikaläkemedel som inte biter på bakterien, eftersom den är resistent mot det valda preparatet. Detta ökar i sin tur användningen av antibiotika, speciellt så kallade bredspektrumantibiotika som fungerar på många typer av bakterier. En möjlig lösning på dessa problem är om vi hade tillförlitliga metoder att snabbt och enkelt kunna identifiera den infekterande bakteriearten och dess resistensmönster och sätta in rätt behandling direkt.

- Det är just detta vi arbetat med i vår studie. Vi har utvecklat en ny metod som möjliggör en bestämning av både art och resistensmönster hos bakterier vid urinvägsinfektioner på mindre än fyra timmar. Som jämförelse kräver den resistensbestämning som gäller idag 1-2 dagar, säger professor Dan Andersson.

Metoden bygger på en mycket känslig bakteriespecifik mätning av bakteriernas tillväxt i frånvaro och närvaro av olika antibiotika. Om bakterien är resistent kan den tillväxa i närvaro av antibiotika, vilket detekteras som en ökning i antalet kopior av en specifik DNA-sekvens, och om den är känslig så sker ingen tillväxt. Forskarna visar att metoden kunde identifiera både bakterie och resistensmönster korrekt i alla de kliniska prover som analyserades.

- Metoden är mycket specifik och känslig och kan automatiseras för användning på ett kliniskt laboratorium säger Anja Mezger, försteförfattare. Dessutom är den helt generell och skulle i princip kunna användas för alla typer av bakterier och antibiotika.

Ett instrument baserat på metoden utvecklas för närvarande av ett företag i Uppsala, Q-linea, som Mats Nilsson varit med och startat. Instrumentet fokuserar på blodinfektioner. Dessa infektioner är livshotande och det är mycket viktigt för en effektiv behandling att korrekt antibiotika sätts in mycket snabbt. Företaget räknar med att ha ett fungerande instrument på marknaden 2017.

- Vi hoppas att metoden i framtiden ska kunna användas på sjukhus och vårdcentraler för att snabbt ge korrekt behandling och dessutom minska användningen av antibiotika, säger Dan Andersson.

Studien har finansierats av Vinnova och Vetenskapsrådet.

Ref: J. Clin. Microbiol.doi:10.1128/JCM.02434-14

För mer information, kontakta Dan Andersson, Uppsala universitet, tel: 018-471 4175, 070-167 90 77, e-post: Dan.Andersson@imbim.uu.se, eller Mats Nilsson, Stockholms universitet och SciLifeLab, tel: 073-053 78 76, e-post: Mats.Nilsson@scilifelab.se