Ny metod förtydligar bilden av genetik bakom allergi och astma

Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.

- Vi fann också att regleringen av genernas aktivitet var koncentrerad till s.k. eosinofila blodkroppar som man ofta finner aktiverade i lungvävnad hos astmatiker. Flera av dessa gener kan bli föremål för helt nya behandlingsprinciper vid allergi och astma. I förlängningen kan man tänka sig att en mer individualiserad behandling kan ges till olika patienter beroende på vilka gener som är felreglerade hos den enskilda patienten, säger Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid institutionen for medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och läkare på Akademiska sjukhuset.

Forskarteamet har använt en ny teknik, s.k. epigenetisk helgenomassociationsanalys. Dessa påvisar genetiska förändringar, som inte är kopplade till DNA-sekvensen. Epigenetiska förändringar identifieras enklast genom att studera metylgruppers bindning till gener. Totalt undersöktes 27.000 områden i genomet hos individer i familjer med astma för att ta reda på om IgE-nivåerna kunde korreleras till det epigenetiska mönstret.

Resultatet jämfördes sedan med den epigenetiska bilden hos celler från friska blodgivare från Uppsala Bioresurs. Forskarna fann en stark koppling mellan metyleringsförändringar inom 36 regioner i 34 gener och serumnivån av IgE. Intressant var att dessa gener hade en särskilt stark effekt i eosinofila blodkroppar hos astmatiker, vilket visar på att riskgener för sjukdom ofta har sin effekt i celler som är direkt inblandade i sjukdomsprocessen.

- Studien visar också på styrkan med den epigenetiska metodologin, då tio gånger fler gener än tidigare visade sig vara inblandade i regleringen av IgE-nivåerna. Det betyder att det finns fler möjliga molekyler att rikta ett läkemedel mot, säger Lars Rönnblom.

Behandlingar som neutraliserar eosinofila blodkroppar finns redan, men de är dyra och fungerar bara vid visa former av astma. De nya fynden ger möjlighet att förutse om behandlingen kommer att ha effekt, innan den påbörjas.

Den svenska delen av studien, som idag publiceras på Natures hemsida, har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs fond och Combine.

För mer information, kontakta professor Lars Rönnblom, 018-471 4546, 018-611 5398, eller Lars.ronnblom@medsci.uu.se