Nytt sätt att välja vem som ska få blodtrycksbehandling

En ny studie visar att antalet fall av stroke och hjärtinfarkt kan minska om blodtryckssänkande läkemedel skrivs ut efter en samlad riskbedömning, i stället för att som idag basera behandlingen på blodtrycksnivån. Studien publiceras idag i tidskriften The Lancet.

Ett internationellt forskarlag, lett av Johan Sundström vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR), har med data från ett dussintal läkemedelsstudier tagit reda på hur man mest effektivt använder sig av blodtryckssänkande läkemedel. Forskarna började med att räkna ut risken för en hjärt-kärlhändelse (hjärtinfarkter, stroke, hjärtsvikt och hjärt-kärldöd) hos varje patient i studien, med hjälp av kunskap om bland annat patientens ålder, kön, längd, vikt, rökning, diabetes, blodtryck och tidigare sjukhistoria. Man studerade sedan hur väl de blodtryckssänkande läkemedlen skyddade mot hjärt-kärlhändelser i förhållande till vilken risk patienterna hade från början.

- Vi fann att man kan förhindra fler hjärt-kärlhändelser om man behandlade patienter med hög risk än om man behandlade dem med låg risk. Studien stödjer därför användandet av risk för hjärt-kärlhändelser i beslutet om blodtryckssänkande behandling, säger Johan Sundström, forskare vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) och institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

För kolesterolsänkande behandling har det länge varit praxis att räkna ut patientens risk för hjärt-kärlhändelser och använda denna risk i resonemanget om behandling, istället för själva kolesterolvärdet. För blodtryckssänkande behandling har man hittills inte använt sig av den här metoden, utan fokuserat på blodtrycksnivån.

- Ett risk-baserat omhändertagande är troligen mer kostnadseffektivt än ett blodtrycksbaserat. Det kan minska antalet patienter som behöver behandling, vilket leder till lägre läkemedelskostnader. Samtidigt kan även antalet fall av stroke och hjärtinfarkt minska, säger Johan Sundström.

Hjärt-och kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna globalt sett, och högt blodtryck är den vanligaste bakomliggande faktorn. Högt blodtryck är också ett tillstånd som ökar med åldern. Ungefär hälften av alla svenskar har högt blodtryck vid 65 års ålder, och vid 80 års ålder har 9 av 10 högt blodtryck.  

- Eftersom högt blodtryck är en så vanlig riskfaktor är det viktigt att bestämma vem som ska erbjudas blodtryckssänkande läkemedelsbehandling, och på vilka grunder. Hittills har man för det mesta erbjudit behandling till dem som har högst blodtryck, säger Johan Sundström.

Referens: “Blood pressure-lowering treatment based on cardiovascular
risk: a meta-analysis of individual patient data”, Sundström et al.
http://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(14)61212-5/abstract

För mer information, kontakta Johan Sundström, tel: 070-422 52 20, e-post: johan.sundstrom@ucr.uu.se

Om Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR):
UCR är ett akademiskt centrum för klinisk forskning med huvudsyfte att utveckla och förbättra sjukvården genom att bedriva forskning och erbjuda service för kliniska studier och kvalitets-uppföljning inom ett brett fält av sjukvården. UCR utför alla former av uppdrag i samarbete med akademiska forskare, läkemedels-, medicintekniska och bioteknik-företag såväl i Sverige som internationellt. UCR har kompetens och teknik för att omsätta innovativa idéer till translationella forskningsprojekt, kliniska studier och registerbaserade förbättringsprojekt. UCR är en självständig centrumbildning inom Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset och har cirka 120 anställda som arbetar med kliniska studier, kvalitetsregister, statistik och epidemiologi, samt inom Uppsala Biobank och UCR Laboratory.