Stöd för samband mellan TWAR-bakterie och hjärtsjukdom

Marie Edvinsson har undersökt förekomsten av TWAR-bakterier i vävnadsprover från patienter med hjärtkärlsjukdom och visar att de kan påvisas i så många fall att det ger stöd för teorin att det finns ett samband. Hon disputerar den 23 maj vid Uppsala universitet.

Chlamydophila pneumoniae, även känd under namnet TWAR, är en bakterie som till skillnad från de flesta andra bakterier förökar sig inne i kroppens celler och därför ofta är svårare att komma åt med antibiotika. Den kan orsaka luftvägssjukdomar som t ex långvarig hosta eller lunginflammation och har också visats ha samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Det är dock ännu inte klarlagt om C. pneumoniae är den bakomliggande orsaken vid dessa sjukdomar.

Marie Edvinsson har undersökt vävnadsprover från en grupp patienter med hjärt- kärlsjukdom och som genomgått olika typer av operationer. Hon har påvisat TWAR-bakterier i vävnadsprover från kroppspulsådern hos 50 procent av patienterna som genomgått kranskärlsoperation på grund av kärlkramp. Hos 18 procent kunde även mRNA, en markör för levande bakterier under förökning, påvisas. TWAR-bakterier fanns också i förkalkade hjärtklaffar hos 22 procent av patienterna som genomgått klaffbytesoperation på grund av förträngning av aortaklaffen. Dessa patienter led i högre grad av kranskärlssjukdom jämfört med patienter som saknade bakterien i klaffen.

- Dessa fynd tillsammans talar för ett samband mellan TWAR-bakterien och åderförkalkning och ger stöd för att bakterien kan spela en roll i förkalkning av aortaklaffar, säger Marie Edvinsson.

Hon har också undersökt vävnadsprover från kroppspulsådern på patienter som opererats för bråck på bröstaorta eller för en bristning i bröstaorta. TWAR-bakterier påvisades hos 26 procent respektive 11 procent av dessa patienter, men replikerande levande bakterier kunde inte påvisas. Spridning av bakterien från luftvägarna till kärlväggen tros ske med de cirkulerande vita blodkropparna och dessa undersöktes därför hos patienterna, dock utan resultat.

- Det tyder på att bakterien troligen spridits till kärlvävnaden långt innan patienten behövde opereras och att infektionen sedan har gått in i en kronisk fas i den sjuka vävnaden, säger Marie Edvinsson.

Patienterna med bråck på bröstaorta hade dessutom en förhöjd koppar/zink kvot i serum, ett tecken på infektion eller inflammation. Detta talar för att inflammation kan vara en del i orsaken till bråck på bröstaorta och hos patienter med TWAR-bakterier är det tänkbart att dessa utlöst inflammationen.

Marie Edvinsson har också studerat akut infektion med TWAR-bakterien i en musmodell och visar att den spreds från lungorna till hjärta, aorta och lever. Under infektionen förändrades dessutom koncentrationen av vissa spårämnen i vävnad och blodserum. Bland annat uppstod en ökad koppar/zink kvot i serum samt förändringar i järnkoncentrationen i serum och vissa infekterade organ. TWAR-bakterien behöver järn för sin tillväxt och Marie Edvinsson kunde också påvisa förändringar hos proteiner involverade i järnmetabolismen hos de infekterade mössen.

Sammanfattningsvis visar Marie Edvinssons experiment att TWAR-bakterien kan påvisas i hjärt- och kärlvävnad efter en akut luftvägsinfektion och att den även sprids till övriga delar av kroppen och orsakar förändringar i bland annat järnomsättningen. Avhandlingen stöder att bakterien kan vara aktivt involverad i hjärt- och kärlsjukdomar, men det är fortfarande oklart hur stor dess betydelse är.

- Om den spelar en roll för uppkomst och utveckling av dessa sjukdomar, eller kan fastställas som en orsakande faktor, innebär det att nya behandlingsstrategier behöver aktualiseras och utprovas, säger hon.

För mer information, kontakta Marie Edvinsson, tel: 018-611 90 69, 070-812 55 74, e-post: Marie.Edvinsson@medsci.uu.se