Unik svensk registerstudie kan ändra behandling vid hjärtinfarkt

Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en ny unik skandinavisk studie, som presenteras idag vid Europeiska hjärtläkarkonferensen i Amsterdam. Resultaten publiceras samtidigt i tidskriften New England Journal of Medicine. 

- Våra resultat ifrågasätter nyttan av utsugning av blodproppar som rutin. Studieresultaten kommer sannolikt att ha en omedelbar inverkan på klinisk praxis och internationella riktlinjer, säger huvudförfattaren Ole Fröbert, professor vid Hjärtkliniken vid Örebro universitetssjukhus.

Studien är koordinerad av Uppsala Clinical Research Center (UCR), som är en enhet inom Uppsala universitet och Uppsala läns landsting. Studien omfattar 7200 patienter och är den första studien av utsugning av blodproppar vid hjärtinfarkt som är tillräckligt stor för att dra meningsfulla slutsatser om dödlighet och sjuklighet. Det är också den största randomiserade studien av en behandlingsteknik vid hjärtinfarkt som har gjorts någonsin. Studien är unik i sitt slag, där Sveriges välorganiserade sjukvård med nationella kvalitetsregister har varit en förutsättning för genomförandet.

- Tack vare våra offentliga register har studien genomförts med högsta tänkbara kvalitet till en marginell kostnad jämfört med en konventionell klinisk forskningsstudie. Den här typen av studie öppnar möjligheter för utvärdering av etablerade behandlingsformer som är viktiga för patienterna men saknar kommersiellt intresse, och kan bidra till att Sverige återtar sin roll som världsledande när det gäller kliniska prövningar, säger studiens ordförande och initiativtagare Stefan James, överläkare och docent vid UCR.

Studien är genomförd tillsammans med samtliga sjukhus i Sverige. Hälften av patienterna fick endast ballongbehandling och den andra hälften fick behandling genom utsugning av en blodpropp före ballongbehandling.

Resultaten visar att dödligheten 30 dagar efter operationen inte skiljer sig mellan grupperna. Det är inte heller någon skillnad mellan de två grupperna när det gäller risken för till exempel ny hjärtinfarkt, stroke eller komplikationer till behandlingen. Inte heller högriskgrupper såsom rökare, patienter med diabetes eller patienter med stora blodproppar har någon påvisad nytta av behandlingen. Internationella riktlinjer rekommenderar idag att patienter med akut hjärtinfarkt behandlas med utsugning av blodproppar, och hos patienter med stora blodproppar har det ansetts vara särskilt effektivt. Senare forskning har dock visat att utsugning av en blodpropp kan medföra risker för till exempel stroke eller blodpropp.

- Våra resultat visar att det går att suga ut blodpropparna riskfritt, men patienterna tycks inte hjälpta av det, säger Stefan James.

Referens: Fröbert, Lagerqvist et al, Thrombus Aspiration during ST- Elevation Myocardial Infarction - A Multicenter, Prospective, Registry-Based Randomized Clinical Trial, New England Journal of Medicine.

För mer information, vänligen kontakta Stefan James, docent i kardiologi, Uppsala Clinical Research Center (UCR), mobil: 0705-94 44 04, e-post: Stefan.james@ucr.uu.se eller Ole Fröbert, professor i kardiologi vid Örebro Universitetssjukhus, mobil: 0730-89 54 13, e-post: Ole.frobert@orebroll.se

FAKTA
Om hjärtinfarkt:
Hjärtinfarkt orsakas av att en blodpropp stänger av blodflödet till ett av hjärtats kranskärl, vilket omedelbart leder till att en del av hjärtat får syrebrist och slutar fungera. Detta kan i sin tur leda till hjärtstillestånd eller bestående hjärtskada. Hjärtinfarkt behandlas med blodproppslösande läkemedel och ballongvidgning av det avstängda blodkärlet genom att en tunn plastslang förs upp till hjärtat via handleden eller ljumsken. Blodkärlet armeras sedan ofta med ett tunt metallrör för att hålla det öppet. Innan kärlet vidgas kan man genom en tunn plastslang suga ut de blodproppar som stängt kärlet. Syftet med detta är att ta bort proppen och inte bara splittra den med ballongen.

Om Swedeheart och TASTE:
Swedeheart är ett nationellt kvalitetsregister som drivs av läkare och sjuksköterskor med stöd av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Deltagande är frivilligt men alla patienter har möjlighet att avböja deltagande i nationella register. Registret fungerar på alla sjukhus i landet och alla patienter som genomgår ballongvidgning av hjärtinfarkt finns med. Swedehearts syfte är förbättra vården genom att registrera bakgrundsfaktorer, sjuklighet, blodprover och givna behandlingar. Sjukvårdshuvudmännen ger de ekonomiska och praktiska möjligheterna att göra detta. Data som insamlas i Swedeheart avidentifieras från personnummer och används för kontroll av vårdens kvalitet och för forskning. I TASTE (Thrombus Aspiration in ST-Elevation Myocardial Infarction in Scandinavia) studien har läkarna efter godkännande av etikprövningsnämnd tillfrågat patienter med hjärtinfarkt att delta i studien där behandling med eller utan användning av blodproppssugning slumpmässigt tilldelats.

Uppsala Clinical Research Center, UCR, är ett av Sveriges och världens ledande centrum för klinisk forskning. UCR är organiserat som en självständig centrumbildning inom Uppsala universitet och Uppsala läns landsting.  UCR har mer än 100 anställda som arbetar i olika sektioner såsom klinisk behandlingsprövning, nationella kvalitetsregister, statistik och epidemiologi, biomarkörlaboratorium och Uppsala Biobank.