Västvärldens användning av silver som bakteriedödare framkallar antibiotikaresistens

I Sverige används silver i bland annat hygienprodukter, kläder, skor och som sårförband inom sjukvården för att avdöda bakterier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Susanne Sütterlin att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Antibiotika är läkemedel som botar människor och djur från infektioner som orsakats av bakterier. Ett stort problem inom sjukvården idag är att många bakterier har blivit motståndskraftiga eller resistenta mot antibiotika. Antibiotikaresistens kan uppstå när bakterier utsätts för antibiotika, men även andra substanser, som konserveringsmedel, desinfektionsmedel och giftiga tungmetaller, kan ha samma effekt. Dessa substanser brukar gå under benämningen biocider.

Just tungmetallen silver har på senare år fått ett allt bredare användningsområde. Kolloidalt silver har sålts som ett kosttillskott, men man kan även stöta på denna tungmetall i vitvaror, hygienprodukter, kläder och skor. Inom sjukvården har användningen av silver i sårförband eller medicintekniska produkter blivit alltmer populär. Syftet med silveranvändningen är att avdöda bakterier men den vetenskapliga grunden för detta är begränsad.

I sina studier såg Susanne Sütterlin och hennes kollegor att silver saknade en bakterieavdödande effekt mot viktiga sårbakterier. Tarmbakterier däremot dödades av silver, men några viktiga sjukdomsframkallande bakteriearter ur denna stora grupp hade gener som kunde göra dem silverresistenta. I drygt hälften av de bakterieisolat som hade insamlats från patienter med blodförgiftning under en 20-årsperiod fanns gener kodande för silverresistens.

- Det mest oroväckande fyndet var emellertid att silver verkade kunna framkalla resistens även mot antibiotika, säger Susanne Sütterlin, specialistläkare i klinisk mikrobiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.

Silverresistensgener fanns framför allt i bakterier som forskargruppen isolerat från människor boendes i Sverige. Hos kinesiska barn var dessa gener sällsynta, för att inte förekomma alls hos fåglar eller i bakterier som huvudsakligen lever i miljön. Mycket tyder på att silverresistensen har en koppling till livsstil och mänskliga aktiviteter som återfinns i Sverige/Västvärlden.

Forskargruppens fynd om de negativa effekterna av silveranvändning överensstämmer med andra rapporter som berör biocider. En överdriven rädsla för infektioner eller okritisk övertro på ”nya” teknologier, får oss att köpa biocidinnehållande produkter i tron att vi gör något bra. Vetenskapen lär oss emellertid någonting annat.

- Att undvika produkter med silvertillsatser kan vara en första åtgärd för att förhindra uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier, och därmed öka chansen att vi kan bevara fungerande läkemedel för våra barnbarn. Antibiotikaresistens är ett problem som vi alla i samhället berörs av och som vi alla kan påverka. Bara vi är medvetna om det, säger Susanne Sütterlin.

För mer information kontakta Susanne Sütterlin, tel: 070 227 6996, e-post: Susanne.Sutterlin@medsci.uu.se

Läs avhandlingen ”Aspects of bacterial resistance to silver” i fulltext.

Avhandlingen försvaras den 8 maj.