AMA-koder kan vara avgörande för bevisbördan

I AMA VVS & Kyla 19 (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning) som släpptes av Svensk Byggtjänst i våras finns bl.a. den nya koden YJG.5 som underlättar för konsulter och beställare att ställa krav på leverantörer vid tekniska beskrivningen och föreskrifter till bygg- och anläggningsprojekt.

De nya koderna som berör dokumentation av systemvätska är:

YJG.5 Kontrolldokument, intyg o dyl. för VVS-, kyl- och processmedieinstallationer; samt underkoder uppdelat på värme- respektive kylinstallationer.

På qtf.se

På qtf.se finns nu koder, riktlinjer och beskrivningstexter för dokumentation och för vätskerapporter om resultatet av kontrollmätning och avgasning av systemvätskan i YHB.56 i värmesystem och YHB.55 i kylsystem.

Avgörande för bevisbördan

Nu finns möjlighet att begära in dokumentation om vätskerapporter som är så viktig för bevisbördan för skador under såväl garantitid som under ansvarstid till 10 år efter slutbesiktning. Det är upp till entreprenören att visa att det inte var hans fel om skada uppstår inom garantitiden (2 eller 5 år), medan det är beställarens uppgift att visa att det var entreprenörens fel om skada uppstår efter garantitiden, men inom ansvarstiden 10 år efter slutbesiktning.

”Utan krav på, och dokumentation av, systemvätskans kvalitet, syreinnehåll m.m. kan det vara väldigt svårt eller t.o.m. omöjligt att visa om vätskan varit orsaken till korrosion och läckage i system. Något som ofta drabbar fastighetsägarna, det har vi sett hända vid flera tillfällen. Om dokumentation finns undviks garantibråk. Beställarna vet vad de ska begära och leverantörerna vad de ska leva upp till”, säger Elving Isaksson, QTF Sweden.

Specifika rekommendationer

På qtf.se finns även koder med rekommendationer till nivåer inom väsentliga mätområden som syrgasinnehåll, koldioxidhalt, pH, konduktivitet och försmutsning. Nivåerna specificeras under olika koder (PXB.31/PXB.311/PXC.1) beroende på systemets egenskaper och vätskans beskaffenhet, detaljer finns att hämta på konsultsidan på qtf.se.

Som ett resultat av Svensk Byggtjänsts nya AMA-koder i AMA VVS & Kyla 19 kommer såväl VVS-konsulter som beställare att få bättre möjligheter att ställa krav på mätning och snabbavgasning för att uppnå önskade värden på systemvätskan och därmed energieffektivare och korrosionsfria system.

QTF har länge förespråkat att även systemvätska ska behandlas som en systemkomponent, med krav och dokumentation som övriga komponenter i tekniska beskrivningen till byggprojekt.

"Nu har vi kommit en bra bit på väg mot energieffektivare vätskor som står emot korrosion. När VVS-konsulter och beställare lättare kan definiera och kräva in dokumentation på systemvätska kommer avgasning och rening att föreskrivas redan från början i nya system. Vanligt kranvatten är den bästa energibäraren, förutsatt att det är avgasat. Utan syre uppstår ingen korrosion i systemen och där finns inga gaser som förhindrar effektiv energiöverföring från värmekällan eller i kylsystem", säger Elving Isaksson, QTF Sweden AB.

QTF rekommenderar att sluta med kemikalier, bortsett från färdigblandade glykoler med inhibitorer där systemen kräver frysskydd. Framförallt bannlyses cancerframkallande syreätare som Hydrazin och liknande. Om några kemiska tillsatser gjorts ska de dokumenteras och redovisas i bygghandlingarna, så att de som eventuellt kommer i kontakt med systemvätskor ska veta om där finns några farliga substanser. QTF föreskriver avgasning med QTF-metoden för att nå rekommenderade nivåer på < 0,5 mg/l syre i vatten respektive < 0,8 mg/l syre i glykollösningar.

Källa: Svensk Byggtjänst (https://byggtjanst.se).

AMA-koder är ett känt begrepp inom bygg- och VVS-branscherna. De används för att upprätta beskrivningar och allmänna föreskrifter till bygg- och anläggningsprojekt. AMA är ett referensverk som används i byggsverige. I byggsektorn är det väldigt många aktörer inblandade i kedjan från idé till färdigt projekt. Information ska överföras mellan alla dessa aktörer, som dessutom verkar i olika faser av projektet, och mellan olika datorsystem. Samtidigt ska utförande och kvalitet styras. Syftet med att AMA innehåller formulerade krav på byggnader, anläggningar och dess delar är att förenkla beskrivningsarbetet. AMA är med andra ord ett referensdokument som används av projektörer för att upprätta administrativa och tekniska beskrivningar och av entreprenörer när de ska utföra byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten efter dessa beskrivningar.