Behandling mot Alzheimers sjukdom kan ge bättre och längre liv utan ökade vårdkostnader

Läkemedel mot Alzheimers sjukdom förlänger inte tiden på särskilt boende. Det visar resultat från den första långtidsstudie som har undersökt vårdtiden på särskilt boende för Alzheimerpatienter. Studien är gjord vid VE Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

I 18 år har forskare följt 220 personer från Swedish Alzheimer Treatment Study (SATS) som behandlats med så kallade bromsmediciner, kolinesterashämmare mot Alzheimers sjukdom. Studien har undersökt olika faktorer som kan påverka hur länge patienterna vårdas på särskilt boende, både personliga egenskaper som t ex kön, ålder, ensam/sammanboende, och sjukdomsmässiga som tankeförmåga och förmåga att klara sitt vardagsliv (ADL), samt behov av kommunala insatser. Resultatet visar att vårdtiden på boende inte påverkas av vilken typ av kolinesterashämmare som användes eller av dos eller behandlingstid. Det finns inga tecken på att medicinerna mot Alzheimers sjukdom förlänger slutstadiet av sjukdomen. Detta har inte undersökts tidigare troligen beroende på det långa tidsperspektiv som krävs för att göra en sådan studie.

• Resultatet visar att den ökning av livslängd som vi tidigare sett hos patienter som har svarat bra på behandling med kolinesterashämmare sker i sjukdomsstadiet när personen bor hemma och kan ha en god livskvalitet. Behandlingen ökar därför inte samhällskostnaderna. Detta är viktig information till behandlande läkare och beslutsfattare säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap, som är en av forskarna bakom studien.

Studien visar också att sammanboende män med Alzheimers sjukdom vårdas 2-2,5 år kortare tid på särskilt boende jämfört med motsvarande sammanboende kvinnor. Ingen skillnad i vårdtid fanns mellan ensamboende män och kvinnor.

• Situationen för dessa oftast äldre kvinnor som vårdar sin Alzheimersjuke man i hemmet under flera års tid måste uppmärksammas, och olika former av stödjande och avlastande insatser måste erbjudas till denna grupp som kan vara utsatt för hög stress säger Carina Wattmo.

Ett anmärkningsvärt resultat i studien visade att mängden hemtjänst och dagvård före placering på särskilt boende inte hade någon betydelse för vårdtiden på boendet. Detta visar att en ökning av dessa kommunala insatser inte är tillräcklig eller anpassad för att personer med Alzheimers sjukdom ska kunna bo kvar under längre tid i sitt hem.

För ytterligare information kontakta:

Carina Wattmo,

medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap 040-33 56 01, e-mail: carina.wattmo@skane.se

* Studien har publicerats i BMC Neurology 2016, 16:156

* SATS (Swedish Alzheimer Treatment Study) är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

* Cirka 100 000 personer i Sverige har diagnosen Alzheimers sjukdom.

* ADL betyder Aktiviteter i Dagliga Livet. I begreppet innefattas vardagliga aktiviteter som städning, tvätt, matlagning, betala räkningar samt personlig hygien och påklädning.