Nya rutiner ska identifiera patienter med minnesproblem

Äldre patienter som hamnar på sjukhus lider ofta av minnesstörningar. Men det är inte alltid problemen uppmärksammas av vårdpersonalen. Den 1:e mars införs nya rutiner på två medicinavdelningar vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö för att underlätta upptäckten av dessa patienter.

– Det handlar om patienter som far illa i vården eftersom de inte fått rätt diagnos, säger docent Lars Stavenow vid Division 1 på SUS.

En nyligen publicerad studie från Malmö visar att mellan 50 till 70 procent av patienter äldre än 60 år som vårdas på en medicinavdelning lider av minnesstörningar. Men det är bara 8 procent av patienterna som har fått sin sjukdom diagnostiserad. Och hos cirka hälften av patienterna upptäcks inte deras tillstånd under vårdtiden.

– Så länge som patienterna inte får rätt diagnos snurrar de runt i sjukvården utan att få den hjälp de behöver, säger Lars Stavenow.

I medicinklinikernas nya rutiner vid SUS Malmö ingår bland annat en noggrann genomgång av patienternas läkemedel. Patienterna eller deras anhöriga tillfrågas också om de har noterat minnesproblem. Om svaret blir ja testas patienternas minne av arbetsterapeuter. De patienter som diagnostiseras med kognitiv svikt ska i samband med att de skrivs ut från vårdavdelningen få anpassade hjälpinsatser från kommunen. Även primärvården ska göras uppmärksamma på patientens problem.

– Det är primärvårdens uppgift att utreda patienterna och se till att de får rätt diagnos och med hjälp av en mall ska vi se till att de får uppgifterna som de behöver om patienten.

Projektet har rullat igång successivt, men den 1:e mars inleds arbetet med att systematiskt följa upp patienterna. Kvalitetsgranskningen ska under sex månader bland annat undersöka om informationsflödet mellan den slutna vården och primärvården är optimalt, om kommunens insatser i form av exempelvis hemtjänst varit tillräckliga och om patienten diagnostiserats.

Lars Stavenow tror att de nya rutinerna under en tremånadersperiod kommer att identifiera mellan 150 till 200 patienter med minnesstörningar. Det betyder i sin tur en ökad belastning på primärvården som redan är hårt ansträngd.

– I slutänden tror jag att det blir ett nollsummespel. Studier har visat att det här är patienter som året före sin diagnos söker sig till primärvården fem gånger oftare än andra patienter.

Om projektet faller väl ut hoppas Lars Stavenow att alla medicinkliniker vid SUS ska arbeta med de nya rutinerna vid årsskiftet 2013/14.

– Vi är övertygade om att det här är bra för patienterna och att vi på det här sättet förebygger ett onödigt vårdsökande, säger han.

Text: Set Mattsson

Fakta:

* De kognitiva testerna som arbetsterapeuterna utför heter ”Mini-mental test” och ”Klocktest”.

* En studie över de metoder som används i projektet visade att patienter som utvärderades med de nya rutinerna hade betydligt färre återinläggningar jämfört med en kontrollgrupp (58 inläggningar jämfört med 125). I varje grupp deltog cirka 100 patienter.

* Projektet bygger på resultatet från studier genomförda av Gustav Torisson, doktorand vid Enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet.