Nya upptäckter kring njurskador hos barn

Överläkare Roland Schmitt på Barn- och Ungdomskliniken Centralsjukhuset Kristianstad presenterar den 11 maj sin avhandling Studies of the pathogenesis of IgA nephropathy and Henoch-Schönlein purpura vid Lunds universitet. Avhandlingen baseras på ett antal studier som visar på sambandet mellan IgA-bindande M-proteiner från grupp A-streptokocker och utvecklingen av den vanligaste formen av primär inflammation i njurarna hos barn.

Roland Schmitt har i sin avhandling studerat IgA-nefropati (IgAN) som är den vanligaste formen av primär inflammation i njurarna och Henoch-Schönlein purpura (HSP) som är den mest förekommande formen av kärlinflammation hos barn. Orsaken till de båda sjukdomarna är ännu inte helt klarlagd.

Gemensamma nämnare till IgAN och HSP är att de kännetecknas av vävnadsinlagringar av immunoglobulin A (IgA) och att utbrotten av båda vanligtvis föregås av luftvägsinfektioner som ofta orsakas av grupp A-streptokocker. Det är denna grupp av streptokocker som i övrigt bland annat orsakar halsfluss, lunginflammation eller svinkoppar. Dessa bakterier har på sin utsida äggvitor som kallas M-proteiner. Detta protein skiljer sig strukturellt åt mellan de olika streptokockstammarna och vissa av stammarna har M-proteiner som binder IgA. Det finns sedermera studier som antyder att M-proteiner kan frigöras från bakterierna i samband med infektioner.

I de första tre studierna i avhandlingen påvisades att det finns ett samband mellan IgA-bindande M- proteiner från streptokocker och utvecklingen av IgAN eller HSP. Barn med IgAN har högre mängder av antikroppar mot IgA-bindande M-proteiner än kontrollgruppen, vilket antyder att de oftare insjuknar med infektioner orsakat av dessa bakterier. IgA-bindande M-proteiner påvisades i vävnadsprover av patienter med IgAN och HSP på samma ställen som IgA. I studier på njurceller visades att de båda samverkar i att framkalla inflammation i njurarna.

I fjärde studien beskrivs en flicka med IgAN som utvecklat högt blodtryck och en komplikation som kännetecknas av proppbildningar och sönderfall av röda blodproppar i de små kärlen i filterenheterna av njurarna (trombotisk mikroangiopati, TMA). Ett blodprov undersöktes avseende förändringar i arvsanlagen (genen) för komplement faktor H. Undersökningen visade att en hittills okänd mutation stört utsöndringen av faktor H från de celler som producerar den, och därmed orsakat att kroppens kontroll över komplement systemet inte fungerat. Vidare hittades tre stycken avvikelser som tidigare har beskrivits som att kunna öka risken för att utveckla HUS (hemolytisk uremiskt syndrom, en annan känd orsak till TMA) vilket kan ha orsakat utvecklingen av TMA hos patienten.

Sammanfattningsvis visade studierna att IgA-bindande M-proteiner från grupp A-streptokocker sannolikt är delaktiga i sjukdomsutvecklingen av IgAN. Dessutom skulle en genetisk förändring av faktor H kunna leda till ökad aktivering av komplementsystemet och därmed påverka det kliniska förloppet hos patienten med IgAN.

Kontakt
För mer information vänligen kontakta Roland Schmitt via e-post roland.schmitt@med.lu.se

Presskontakt: Jenny Pettersson, kommunikatör Centralsjukhuset Kristianstad,
tele 044-309 27 77