Ökad livslängd hos patienter som har god effekt av läkemedel mot Alzheimers sjukdom

En undersökning av hjärnans vita substans med magnetkamera kan i ett tidigt skede avgöra om en person drabbats av den ovanliga sjukdomen pannlobsdemens. Det visar en studie gjord vid Minneskliniken på Skånes Universitetssjukhus.

– Att få en tidig diagnos ökar tryggheten både hos patienten och dess anhöriga och gör det också möjligt för samhället att snabbt ge patienten rätt omhändertagande, säger forskaren och läkaren Alexander Santillo.

Den nya tekniken kan redan i dag införas på alla sjukhus som utrustats med magnetkamera.

Till skillnad från andra demenssjukdomar påverkas inte minnesfunktionen vid pannlobsdemens. Det är i stället personligheten som förändras. Den drabbade kan exempelvis bli en manisk samlare, bli deprimerad eller förlora omdömet. Eftersom symtomen är så skiftande kan det dröja upp till flera år innan patienten får rätt diagnos vilket innebär ett stort lidande för både patient och anhöriga.

Diagnosen sätts bland annat genom att med en magnetkamera undersöka hjärnbarken i patientens pann- och tinninglober för att se om den grå substansen i dessa har tunnats ut. Även den vita substansen, nervtrådarna som sköter hjärnans kommunikation, påverkas. Men förändringarna i hjärnbarken syns inte om undersökningen görs i tidigt skede av sjukdomen.

– Vi vet att om den grå substansen påverkas, så sker det också något med den vita substansen. Det är särskilt tydligt vid pannlobsdemens, säger Alexander Santillo.

I studien har han jämfört traditionella magnetkameraundersökningar av den grå substansen med en ny teknik som heter MR-DTI. Med hjälp av den är det möjligt att få en detaljerad bild av den vita substansen och då kunna se de förändringar som uppträder i ett tidigt skede av sjukdomen.

– Vi fann att MR-DTI är en bättre metod för att ställa rätt diagnos.

Många sjukhus i landet är utrustade med magnetkamera och det är möjligt att införa den nya tekniken kan utan några större kostnader.

– Min förhoppning är att detta kan komma att bli en rutinundersökning då man misstänker pannlobsdemens, säger Alexander Santillo som menar att en tidig diagnos också kan få stor betydelse när det gäller att utveckla nya läkemedel.

– En tidig och säker diagnostik är ett måste för att vi ska kunna göra effektiva läkemedelsstudier.

Fakta:

* I studien ingick 14 patienter med diagnosen pannlobsdemens.

* Cirka hälften av de bortåt 7 500 personer i Sverige som lider av pannlobsdemens insjuknar före 65 års ålder.

* Det finns idag ingen möjlighet att behandla pannlobsdemens. Behandlingen riktar i stället i sig på att behandla sekundära symtom som exempelvis depression.

* DTI är en förkortning av MagnetRöntgen- Diffusion Tensor Imaging.

* För mer information kontakta Alexander Santillo via mail alexander.santillo@med.lu.se eller via telefon 046/17 74 79