Skip to main content

Omfattande nedbrytning av läkemedel i reningsverket

Pressmeddelande   •   Okt 18, 2012 14:00 CEST

Finns det läkemedelsrester i det slam som lämnar reningsverket? Kan det bildas skadliga nedbrytningsprodukter under reningen som i sin tur kan spridas i miljön med vatten eller slam? Kan läkemedelsrester som finns i slammet tas upp i grödor vid gödsling? Detta undersöks i ett pågående forskningsprojekt finansierat av Region Skåne i samverkan med Kommunförbundet Skåne.

När vi har använt ett läkemedel försvinner det inte bara. Resterna lämnar kroppen och hamnar i avloppsvattnet som slutligen når reningsverket via vilket ämnena sedan kan spridas vidare ut i miljön.

– Vad som sker med läkemedelsresterna i själva reningsverket är en nyckelfaktor som avgör om ämnena slutligen kommer att spridas i miljön, antingen via vatten eller via slam och i vilken form, berättar Estelle Larsson, doktorand i miljövetenskap.

Hennes forskning handlar om att utveckla en ny och enkel analysmetod för att kartlägga vad som egentligen händer med några av våra vanligaste smärtstillande läkemedel under avloppsreningen – i vilken utsträckning de binds till slammet som sedan sprids på åkermark, bryts ner till andra ämnen eller följer med utgående vatten ut i sjöar och vattendrag.

Endast små mängder lämnar reningsverket
I en nyligen avslutad studie har hon studerat vad som händer med ämnena under avloppsreningsprocessen. Resultaten visar att på det stora hela är det en mycket liten andel som hamnar i de olika typer av slam som avlägsnas under reningen. Trots detta återfinns endast en liten del av de flesta substanser i det vatten som lämnar reningsverket. Detta tyder på att det sker en omfattande nedbrytning under reningen och att det kan finnas stora mängder av olika nedbrytningsprodukter i det vatten som lämnar verket, ämnen vars egenskaper och eventuella miljöeffekter ännu till stor del är okända.

I en annan studie har forskarna även visat att trots att låga halter av de smärtstillande läkemedlen ibuprofen och diklofenak finns i det slam som slutligen används som gödning går det inte att påvisa något upptag av ämnena i varken vete eller sojabönor även när dessa gödslas med den dubbla tillåtna mängden slam.

– Detta betyder att sker det ett upptag i dessa växter så är det oerhört litet, säger Jan Åke Jönsson, professor i analytisk kemi och ledare för projektet.

Nedbrytningsprodukter studeras
Arbetet fortsätter nu med att expandera den utvecklade analysmetoden för att kunna mäta även nedbrytningsprodukter av de olika läkemedlen och studera i vilken omfattning dessa bildas i reningsverket. Såväl läkemedlens som deras nedbrytningsprodukters bindning till slam studeras också mer ingående i ett laboratorieexperiment.

– I Region Skåne anser vi det vara oerhört viktigt att det forskas vidare på vad läkemedelsrester i slam och vatten har för påverkan på oss människor och den omgivande miljön. Eftersom Region Skåne ansvarar för sjukvården och därmed är en viktig aktör i läkemedelskonsumtionen så måste vi också vara en part i forskningen kring detta, säger regionråd Monika Ekström (mp), och fortsätter:

– Vi vet inte i dagsläget hur de olika substanserna kan interagera och eventuellt bilda nya farliga substanser. Som ett led i detta måste dels olika metoder för reduktion av farliga läkemedelssubstanser i svenska reningsverk utvecklas, dels måste överkonsumtionen av läkemedel minska.

Mer information

Monika Ekström (mp), regionråd, Region Skåne: 044-309 31 21
monika.ekstrom@skane.se

Kristina de Geer, miljöledningsstrateg, Region Skåne: 040-675 31 63
kristina.degeer@skane.se

Jan Åke Jönsson, forskningsledare, professor vid Lunds universitet: 046-222 81 69
jan_ake.jonsson@chem.lu.se

Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvården samt utvecklingen av näringsliv, kommunikationer och kultur i Skåne. Region Skåne har cirka 32 000 anställda och omsätter cirka 35 miljarder kronor (2011).Region Skånes högsta beslutande organ är regionfullmäktige, som väljs av invånarna i Skåne.

Bifogade filer

PDF-dokument