Påskgodis - Närodlade proteiner

Framtidsmaten är proteinrika grödor som passar vårt nordiska klimat, ger hyfsade skördar och kan nå ut till konsumenterna utan alltför långa och miljökrävande transporter.

I svensk husmanskost har den karaktäristiska sötsura rätten med bruna bönor varit ett vanligt inslag liksom ärtsoppa kokt på gula ärter, båda ofta serverade med fläsk i någon form. Det är ungefär så vi svenskar har varit vana att äta baljväxter under stor del av 1900-talet. Men intresset för dessa rätter är i avtagande och vi äter hellre bönor i form av vegobiffar, pasta eller i sallader och lite mer exotiska grytor. Baljväxter har kommit i ropet under 2000-talet i och med ett ökat intresse för att äta mer vegetabilier men också för nödvändigheten av en klimatsmartare matproduktion.

Oskar Zedig är ansvarig för odling och produktion på Kalmar-Ölands trädgårdsprodukter som är en ekonomisk förening med 120 odlare av lök, baljväxter och potatis framförallt på Öland, men även närliggande landskap. Han berättar att de provodlar många olika bönor och att de fått fram sorter av vita och svarta bönor, borlotti-, kidney- och svartvita yinyangbönor som fungerar på liknande sätt som de bruna bönorna att odla på Öland.

– På Öland är jordarna kalkrika, varma och lätta. Höstarna är ofta torra och varma så att bönorna hinner mogna. Skördeprocessen är speciell då bönorna behöver tröskas med en böntröska, som påminner om en jordnötströska, till skillnad från ärter som tröskas med en vanlig spannmålströska. Det är helt olika tekniker, säger Oskar Zedig.

De ”nya” bönsorterna säljs dels torkade i pappförpackningar genom Lantmännen ut till livsmedelsbutikerna direkt medan en del vita bönor och kidneybönor först förvandlas till bönpasta.

– Det som är intressant med bönorna är proteinhalten, den ligger runt 21 procent hos de flesta bönsorterna. Just livsmedel med högvärdigt protein som inte tar för många omvägar är livsmedel i tiden. Vi odlar också en del av den gamla gråärten som har 20–25 procent protein, säger han.

Gråärten är inte bara en fantastisk proteinkälla, den är vacker också och kan bli upp till två meter hög. Den hör till våra allra äldsta ärttyper och har, tillsammans med spannmål och rovor, varit den viktigaste basfödan för oss nordbor. I dag är det inte längre många som känner till den. Gråärten var baskost i Norden förr i tiden, speciellt på landsbygden och inte minst tack vara sina mycket höga protein- och näringsvärden. Den odlades ända upp i Västerbotten och användes till gröt och mjöl som blev till välling bröd och pannkakor. Varje landsände hade sin variant av gråärten. Så det är alltså en speciell ärta som odlas av Kalmar- Ölands odlare.