Både nederbörd och temperatur påverkar kolets kretslopp

Nederbörd är minst lika viktigt som temperaturen för att bestämma tidpunkt för koldioxidomsättning, visar en rapport som publiceras i Nature. Rapporten slår också fast att mer kol än man tidigare har trott lagras i markens ekosystem – särskilt i jord. Resultaten av studien kan bidra till att förbättra globala klimatmodeller. Martin Thurner och Christian Beer vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap och Bolin Centre for Climate Research, Stockholms universitet har bidragit till rapporten.

Enligt rapporten kan markens ekosystem lagra ungefär 2 800 miljarder ton organiskt kol, omkring 400 miljarder ton mer än tidigare studier har visat. Det större värdet beror framförallt på högre uppskattningar av organiskt material i marken.

Växter spelar en avgörande roll i det globala klimatsystemet, i och med att de tar bort växthusgasen koldioxid från luften och omvandla den till kolhydrater. Kolet lagras sedan i flera år i markens ekosystem innan det omvandlas tillbaka till CO2 genom nedbrytning, och återvänder till atmosfären. Enligt rapporten tar det i genomsnitt omkring 23 år – men mindre i tropikerna (15 år) och mycket mer i tundran (255 år) – innan en kolatom släpps ut i atmosfären.

Som väntat är den här omsättningen starkt beroende av temperaturen: ju varmare det är desto snabbare förmultnar död biomassa. Men rapporten visar att nederbörden är minst lika viktig för att avgöra hur snabbt kol omvandlas i ett ekosystem. Tiden för koldioxidomsättning minskar när nederbörden ökar slår visar rapporten.  

Studien leddes av Nuno Carvalhais vid Max Planck-institutet för biogeokemi, Jena, Tyskland och Institutionen för miljövetenskap och teknik, nya universitet Lisboa i Portugal.