Minskade utsläpp kan hålla permafrostens växthusgaser kvar i marken

Enorma mängder kol har under årtusenden bevarats i nordlig permafrost. Nu hotar den globala uppvärmningen att utlösa ett förlopp där mycket stora mängder växthusgaser bildas då permafrosten tinar. Ny forskning visar dock att det inte är för sent att begränsa denna utveckling. Under omfattande och snabba åtaganden att begränsa mänskliga utsläpp kan utsläppen av växthusgaser minska till en tredjedel.

På nordliga breddgrader ligger ännu tjälen året runt. Permafrosten breder ut sig över stora delar av Sibirien, Kanada och Alaska – områden där klimatmodeller förutspår särskilt stora temperaturökningar. Redan nu ökar temperaturen. Arktis blir varmare, permafrosten tinar och forskning visar att detta leder till ökande utsläpp av växthusgaser. Genom mänsklig påverkan på klimatet har vi börjat frisläppa ett förråd av kol som ansamlats under många årtusenden.

– Det rör sig om enorma landområden med mycket stora förråd av kol frusna i marken, och vi ser redan förändringarna i landskapet när temperaturen stiger, säger Gustaf Hugelius, permafrostforskare från Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.

Saknas inför klimatmötet i Paris

Eftersom detta är en yttre påverkan på naturliga kretslopp faller dessa växthusgasutsläpp utanför ramarna för de pågående klimatförhandlingarna i Paris. En annan mycket viktig faktor i sammanhanget är att kopplingen mellan permafrosten och klimatet inte finns representerad i någon av de klimatmodeller som låg till grund för den senaste rapporten från FN:s klimatpanel.

– Permafrostens klimatpåverkan finns alltså inte med i beräkningarna när man i Paris diskuterar vilka utsläppsminskningar som behövs för att nå ett givet mål, säger Gustaf Hugelius, permafrostforskare från Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.

Möjligt att stoppa utvecklingen

En ny rapport från ett internationellt nätverk där forskare från Stockholms universitet ingår, har gjort den hittills mest omfattande studien av kopplingen mellan permafrosten och klimatet (länk: http://dx.doi.org/10.1098/rsta.2014.0423). Resultatet är tydligt. Om inget görs för att stävja den nuvarande utvecklingen med ökande utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning väntas omfattande påverkan på permafrosten. Under ett scenario där nuvarande mänskliga utsläpp fortsätter obehindrat väntas permafrosten frisläppa totalt 60 miljarder ton kol i form växthusgaser fram till år 2100. Under detta scenario väntas också en betydande ökning av den potenta växthusgasen metan. Det skulle motsvara alla mänskliga utsläpp under sex års tid. Detta står i kontrast till utsläpp om 20 miljarder ton kol till 2100, samt en svagare ökning av metanutsläpp, ifall betydande och snabba minskningar i mängden mänskliga utsläpp accepteras.

– Den här studien resultaten ger en förhoppning att det fortfarande går att hindra alltför dramatiska förändringar, fast även under ett optimistiskt scenario kommer uppvärmningen att påverka permafrosten under hundratals år framöver. Det här är komplexa system som samtidigt kan reagera både snabbt och långsamt på förändringar, säger Gustaf Hugelius, permafrostforskare från Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet.

Flera projekt pågår

Även om denna nya studie bidragit med ny kunskap återstår många osäkerheter och frågetecken. Mycket av den detaljerade grundforskning och kartering som gjorts i mer lättillgängliga ekosystem saknas helt i de här avlägsna områdena. Vid Stockholms universitet bedrivs flera projekt som syftar till att ytterligare öka kunskapen kring permafrostens roll i klimatet. Bland annat planeras nya expeditioner till områden i Kanada, Ryssland och Mongoliet där tillgång på fältdata är liten eller obefintlig. Den nya kunskap som genereras under de kommande åren väntas leda till förbättringar i de globala klimatmodellernas kapacitet att förutsäga hur dessa avlägsna områden kan komma att påverka det globala klimatet.

För mer information kontakta:

Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Tel: 08-674 78 73, e-post: gustaf.hugelius@natgeo.su.se