När kungarikena Danmark, Norge och Sverige blev stater

På foto: Fredrik Ljungqvist Charpentier

En ny avhandling i historia från Stockholms universitet jämför för första gången lagbestämmelserna som reglerade kungamaktens omvandling till statsmakt i det medeltida Danmark, Norge och Sverige. Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist visar hur en omfattande statsbildningsprocess ägde rum i de nordiska länderna redan under 1200-talet.

- Den medeltida statsbildningsprocessen har under senare år studerats ingående i många europeiska länder men inte i Sverige, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Undersökningen visar att kronans militära makt var mindre drivande i statsbildningsprocessen än vad många forskare tidigare ansett. Det märks inte minst i Norge där det inte skedde någon större utveckling av kungens militära makt, men där statsbildningsprocessen ändå var starkast och nådde längst.

- Kungamakten i Norge var mycket starkare och utvecklingen ägde rum tidigare där än i Danmark och Sverige. Särskilt i Sverige behåller befolkningen i de enskilda landskapen mycket av sin makt. I Danmark kom istället de kyrkliga och världsliga stormännen mer att styra. En viktig slutsats är att kungamakten fick kontrollen över både dömande och lagstiftande makt tidigare än över verkställande makt.  Det visar att det inte, som många forskare menat, var bristen på verkställande makt som drev på utvecklingen, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Avhandlingen bygger på de bevarade medeltida lagarna från de tre nordiska länderna som används för studera utvecklingen av kungamaktens rättsliga och militära befogenheter och funktioner ur ett jämförande perspektiv. Charpentier Ljungqvist undersöker också förändringar i kungamaktens förhållande till befolkningen och till kyrkan.

- Stater, statsmakt och konstitutionellt reglerad maktdelning i modern mening har sitt ursprung i medeltiden, konstaterar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Både de danska, norska och svenska lagarna vittnar om en politisk centralisering under 1100-talet till 1300-talet. Kronan tar över ansvaret för olika samhälleliga funktioner som tidigare hanterats lokalt i de enskilda landskapen och bygderna. Utvecklingen gick emellertid olika fort och fick skilda konsekvenser i de nordiska länderna.

Avhandlingen heter Kungamakten och lagen. En jämförelse mellan Danmark, Norge och Sverige under högmedeltiden.

För ytterligare information kontakta: Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen vid Stockholms universitet, mobil 070-662 07 28 e-post: fredrik.c.l@historia.su.se Högupplöst porträtt finns att ladda hem via Stockholm universitets mediabank. http://www.su.se/om-oss/press-media-nyheter/pressrum/pressbilder