Skip to main content

Så blev yrkesutbildningen skola

Nyhet   •   Sep 16, 2014 07:02 CEST

Hur fyllde yrkesskolorna sina praktiker med pedagogiskt innehåll – kom idéerna från arbetet eller från skolan? Det undersöker Åsa Broberg i en ny avhandling från Stockholms universitet. Avhandlingen är en historisk tillbakablick på de praktiska ungdomsskolorna som var dåtidens statligt reglerade yrkesskolor.


Åsa Broberg tittar särskilt på tre praktiker som karaktäriserade den äldre yrkesutbildningen, användandet av prövotid, produktion och flitpeng. I en långsam process där skolan i stället för arbetet blev mall för hur man tänkte pedagogiskt inom yrkesutbildning blev det till slut möjligt att ta bort dessa praktiker. När yrkesutbildningen flyttade in i gymnasiet 1971 följde prövotiden, produktionen och flitpengen inte med.

– Intressant är att man länge försökte balansera skolans krav med arbetets för att kunna behålla praktikerna som uppfattades ha stor betydelse för vad man lärde i sin yrkesutbildning, de kunskaper som ansågs värdefulla. Den största utmaningen från skolan kom när lärandet - det rätta lärandet - fick företräde i den pedagogiska debatten på 50-talet. På lärande var skolan bäst och kunskapsbiten hamnade mer i bakgrunden. Då minskade också de pedagogiska anspråk som prövotid, produktion och flitpeng kunde göra och till slut tömdes de på det pedagogiska värde som de hade från början, säger Åsa Broberg.

Åsa Broberg disputerade den 12 september med avhandlingen ”Utbildning på gränsen mellan skola och arbete. Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971”.

För ytterligare information kontakta Åsa Broberg: 070-207 52 76, asa.broberg@edu.su.se

Länk till sida där avhandlingen kan laddas ner

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera