Sverige, migration och flyktingskap. En samtalsserie i sju delar

Under våren bjuder Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, in till en öppen samtalsserie i sju delar med fokus på Sverige, migration och flyktingskap. I samtal med forskare och masterstudenter vid institutionen ges fördjupad kunskap, olika perspektiv och ett vidare sammanhang på dagens situation.

Vilka politiska händelser och beslut har präglat migrationen till och från Sverige? Vad lärde vi oss från flyktingströmmen från Balkan på 1990-talet? Europas gränser blir allt tydligare, men vad är egentligen en gräns? Antropologer och andra migrationsforskare kommer under sju kvällar, med start den 5 april, diskutera och samtala kring dessa och andra viktiga frågor med utgångspunkt i pågående forskning och forskning som under decennier bedrivits i Sverige om migration och flyktingskap.

Dessutom kommer tre av institutionens masterstudenter att diskutera sina fältarbeten från hösten 2015: från Migrationsverkets pressavdelning, från SFI-undervisning i en liten svensk kommun och vid ett asylboende.

Övergripande frågor för samtalsserien rör hur samhället har sett på mottagandet och välkomnandet av migranter. Finns det några grundantaganden om migranters identitet och kultur som forskare har kunnat observera? Skiljer det sig mellan olika kategorier och grupper beroende på till exempel orsaken till migrationen eller från vilket land de kommer? Och hur har antropologer och andra migrationsforskare påverkat samhällets syn på migration och förståelsen av hur man kan arbeta med flyktingar/migranter?

En annan viktig fråga gäller assimilering kontra mångfald. Hur har spänningen mellan dessa ståndpunkter märkts i samhället och hur yttrar den sig idag? Förespråkarna för mångfald vurmade för rättigheten att behålla språk, kultur och identitet och friheten att bosätta sig var man vill. Medan motståndarna varnade för segregering, enklaver av etniska befolkningar och utanförskap. Går det att placera denna debatt i den dagsaktuella diskussionen om utsatthet och bostadssegregering, romska tiggare och rasifierade ungdomar?

Samtalsserien kommer också att handla om synen på migranternas rätt att befinna sig i Sverige, som har skiftat genom åren: från att ha varit generöst inställd och ha prioriterat rätten till en permanent tillvaro till att bli snål och avvisande och dessutom kortsiktig. Hur kan ett förändrat perspektiv på migration också tvinga fram förändringar i samhällets bemötande och praktik för till exempel flyktingmottagning, asyl och integrationsfrågor?

Del 2-7 i serien äger rum den 12 april, 19 april, 2 maj, 10 maj, 17 maj och 27 maj. Läs mer på su.se/migrationsserie.